Bardzo tanie apteki z dostawą w całej Polsce kupic levitra i ogromny wybór pigułek.

Microsoft word - riskinfo-mifiduppdatering-0709271.doc

FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
[Denna versionen är avsedd att gälla fr.o.m. 2007-11-01]
INFORMATION OM EGENSKAPER OCH RISKER AVSEENDE FINANSIELLA
INSTRUMENT

1. HANDEL MED FINANSIELLA INSTRUMENT
Handel med finansiella instrument, dvs bl.a. aktier i aktiebolag och motsvarande
andelsrätter i andra typer av företag, obligationer, depåbevis, fondandelar,
penningmarknadsinstrument, finansiella derivatinstrument eller andra sådana värdepapper
utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, sker i huvudsak i
organiserad form vid en handelsplats. Handeln sker genom de värdepappersföretag som
deltar i handeln vid handelsplatsen. Som kund måste Du normalt kontakta ett sådant
värdepappersföretag för att köpa eller sälja finansiella instrument.
1.1 Handelsplatser
Med handelsplatser avses reglerad marknad, handelsplattform (Multilateral Trading Facility,
MTF) och systematisk internhandlare (SI) samt där det sker handel hos
värdepappersföretagen.
På en reglerad marknad handlas olika typer av finansiella instrument. När det gäller aktier
kan endast aktier i publika bolag noteras och handlas på en reglerad marknad och det ställs
stora krav på sådana bolag, bl.a. avseende bolagets storlek, verksamhetshistoria,
ägarspridning och offentlig redovisning av bolagets ekonomi och verksamhet.
En handelsplattform (MTF) kan beskrivas som ett handelssystem som organiseras och
tillhandahålls av en börs eller ett värdepappersföretag. Det ställs typiskt sett lägre krav, i form
av t.ex. informationsgivning och verksamhetshistoria, på de finansiella instrument som
handlas på en handelsplattform jämfört med finansiella instrument som handlas på en
reglerad marknad.
En systematisk internhandlare är ett värdepappersföretag som på ett organiserat, frekvent
och systematiskt sätt handlar för egen räkning genom att utföra kundorder utanför en
reglerad marknad eller en handelsplattform. En systematisk internhandlare är skyldig att
offentliggöra marknadsmässiga bud på köp- och/eller säljpriser för likvida aktier som handlas
på en reglerad marknad och för vilka den systematiska internhandlaren bedriver systematisk
internhandel.
Handel kan även äga rum genom ett värdepappersföretag utan att det är fråga omsystematisk internhandel, mot institutets egna lager eller mot annan av institutets kunder.
I Sverige finns i dagsläget två reglerade marknader, OMX Nordiska Börs Stockholm AB
(nedan ”Stockholmsbörsen”) och Nordic Growth Market NGM AB (nedan ”NGM”). Härutöver
sker organiserad handel på andra handelsplatser, t.ex. First North och Nordic MTF
(handelsplattformar) samt på värdepappersföretagens egna listor.
Handeln på reglerade marknader, handelsplattformar och andra handelsplatser utgör en
andrahandsmarknad för finansiella instrument som ett bolag redan givit ut (emitterat). Om
andrahandsmarknaden fungerar väl, dvs det är lätt att hitta köpare och säljare och det fortlö-
pande noteras anbudskurser från köpare och säljare samt avslutskurser (betalkurser) från
gjorda affärsavslut, har även bolagen en fördel genom att det blir lättare att vid behov
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
emittera nya instrument och därigenom få in mer kapital till bolagets verksamhet.
Förstahandsmarknaden, eller primärmarknaden, kallas den marknad där köp/teckning av
nyemitterade instrument sker.
1.2 Handels-/noteringslistor
När det gäller aktier indelar vanligen handelsplatser aktierna i olika listor, vilka publiceras
t.ex. på handelsplatsens hemsida, i dagstidningar och andra medier. Avgörande för på vilken
lista ett bolags aktier handlas kan vara bolagets börsvärde (t.ex. Stockholmsbörsens Large-,
Mid- och Small cap). De mest omsatta aktierna kan också finnas på en särskild lista. Vissa
värdepappersföretag publicerar också egna listor över finansiella instrument som handlas via
institutet, kurser till vilka instrumenten handlas etc, t.ex. via institutets hemsida. Aktier på
listor med höga krav och hög omsättning anses normalt kunna innebära en lägre risk än
aktier på andra listor.
Information om kurser m.m. avseende aktier såväl som andra typer av finansiella instrument,exempelvis fondandelar, optioner och obligationer, publiceras också regelbundet via t.ex.
handelsplatsernas hemsidor, i dagstidningar och andra medier.
2. RISKER MED FINANSIELLA INSTRUMENT OCH HANDEL MED FINANSIELLA
INSTRUMENT

2.1 Allmänt om risker
Finansiella instrument kan ge avkastning i form av utdelning (aktier och fonder) eller ränta
(räntebärande instrument). Härutöver kan priset (kursen) på instrumentet öka eller minska i
förhållande till priset när placeringen gjordes. I den fortsatta beskrivningen inräknas i ordet
placering även eventuella negativa positioner (negativa innehav) som tagits i instrumentet,
jämför t.ex. vad som sägs om blankning i avsnitt 7 nedan. Den totala avkastningen är
summan av utdelning/ränta och prisförändring på instrumentet.
Vad placeraren eftersträvar är naturligtvis en total avkastning som är positiv, dvs som ger
vinst, helst så hög som möjligt. Men det finns också en risk att den totala avkastningen blir
negativ dvs att det blir en förlust på placeringen. Risken för förlust varierar med olika
instrument. Vanligen är chansen till vinst på en placering i ett finansiellt instrument kopplad
till risken för förlust. Ju längre tiden för innehavet av placeringen är desto större är
vinstchansen respektive förlustrisken. I placeringssammanhang används ibland ordet risk
som uttryck för såväl förlustrisk som vinstchans. I den fortsatta beskrivningen används dock
ordet risk enbart för att beteckna förlustrisk. Det finns olika sätt att placera som minskar
risken. Vanligen anses det bättre att inte placera i ett enda eller ett fåtal finansiella instrument
utan att i stället placera i flera olika finansiella instrument. Dessa instrument bör då erbjuda
en spridning av riskerna och inte samla risker som kan utlösas samtidigt. En spridning av
placeringarna till utländska marknader minskar normalt också risken i den totala portföljen,
även om det vid handel med utländska finansiella instrument tillkommer en valutarisk.
Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk, vilket närmare
kommer att beskrivas i denna information. Kunden svarar själv för risken och måste därför
själv hos anlitat värdepappersföretag - eller genom sitt kapitalförvaltande ombud - skaffa sig
kännedom om de villkor, i form av allmänna villkor, prospekt eller liknande, som gäller för
handel med sådana instrument och om instrumentens egenskaper och risker förknippade
därmed. Kunden måste också fortlöpande bevaka sina placeringar i sådana instrument.
Detta gäller även om kunden fått individuell rådgivning vid placeringstillfället. Kunden bör i
eget intresse vara beredd att snabbt vidta åtgärder, om detta skulle visa sig påkallat,
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
exempelvis genom att avveckla placeringar som utvecklas negativt eller att ställa ytterligaresäkerhet vid placeringar som finansierats med lån och där säkerhetsvärdet minskat.
Det är också viktigt att beakta den risk det kan innebära att handla med finansiella instrumentpå en annan handelsplats än en reglerad marknad, där kraven som ställs generellt är lägre.
2.2. Olika typer av riskbegrepp m.m.
I samband med den riskbedömning som bör ske då Du som kund gör en placering i
finansiella instrument, och även fortlöpande under innehavstiden, finns en mängd olika
riskbegrepp och andra faktorer att beakta och sammanväga. Nedan följer en kort beskrivning
av några av de vanligaste riskbegreppen.
Marknadsrisk – risken att marknaden i sin helhet, eller viss del därav där Du som kund har
Din placering, t.ex. den svenska aktiemarknaden, går ner.
Kreditrisk – risken för bristande betalningsförmåga hos ex.vis en emittent eller en motpart.
Prisvolatilitetsrisk – risken för stora svängningar i kursen/priset på ett finansiellt instrument
påverkar placeringen negativt.
Kursrisk – risken att kursen/priset på ett finansiellt instrument går ner.
Skatterisk – risken att skatteregler och/eller skattesatser är oklara eller kan komma att
ändras.
Valutarisk – risken att en utländsk valuta till vilken ett innehav är relaterat (ex.vis
fondandelar i en fond som placerar i amerikanska värdepapper noterade i USD) försvagas.
Hävstångseffektsrisk – konstruktionen av derivatinstrument som gör att det finns en risk att
prisutvecklingen på den underliggande egendomen får ett större negativt genomslag i
kursen/priset på derivatinstrumentet.
Legal risk – risken att relevanta lagar och regler är oklara eller kan komma att ändras.
Bolagsspecifik risk – risken att ett visst bolag går sämre än förväntat eller drabbas av en
negativ händelse och de finansiella instrument som är relaterade till bolaget därmed kan falla
i värde.
Branschspecifik risk – risken att en viss bransch går sämre än förväntat eller drabbas av
en negativ händelse och de finansiella instrument som är relaterade till bolag i branschen
därmed kan falla i värde.
Likviditetsrisk – risken att Du inte kan sälja eller köpa ett finansiellt instrument vid en viss
önskad tidpunkt pga att omsättningen i det finansiella instrumentet är låg.
Ränterisk – risken att det finansiella instrument Du placerat i minskar i värde pga
förändringar i marknadsräntan.
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
3. AKTIER OCH AKTIERELATERADE INSTRUMENT
3.1 Allmänt om aktier
3.1.1 Aktier och aktiebolag
Aktier i ett aktiebolag ger ägaren rätt till en andel av bolagets aktiekapital. Går bolaget med
vinst lämnar bolaget vanligen utdelning på aktierna. Aktier ger också rösträtt
bolagsstämman, som är det högsta beslutande organet i bolaget. Ju fler aktier ägaren har
desto större andel av kapitalet, utdelningen och rösterna har aktieägaren. Beroende på
vilken serie aktierna tillhör kan rösträtten variera. Det finns två slag av bolag, publika och
privata. Endast publika bolag får låta aktierna handlas på en handelsplats.
3.1.2 Aktiekursen
Kursen (priset)
på en aktie påverkas i första hand av utbudet respektive efterfrågan på den
aktuella aktien vilket i sin tur, åtminstone på lång sikt, styrs av bolagets framtidsutsikter.
En aktie upp- eller nedvärderas främst grundat på investerarnas analyser och bedömningar
av bolagets möjligheter att göra framtida vinster. Den framtida utvecklingen i omvärlden
av konjunktur, teknik, lagstiftning, konkurrens osv. avgör hur efterfrågan blir på bolagets
produkter eller tjänster och är därför av grundläggande betydelse för kursutvecklingen på
bolagets aktier.
Det aktuella ränteläget spelar också en stor roll för prissättningen. Stiger marknadsräntorna
ger räntebärande finansiella instrument, som samtidigt ges ut (nyemitteras), bättre
avkastning. Normalt sjunker då kurserna på aktier som regelbundet handlas liksom på redan
utelöpande räntebärande instrument. Skälet är att den ökade avkastningen på nyemitterade
räntebärande instrument relativt sett blir bättre än avkastningen på aktier, liksom på
utelöpande räntebärande instrument. Dessutom påverkas aktiekurserna negativt av att
räntorna på bolagets skulder ökar när marknadsräntorna går upp, vilket minskar
vinstutrymmet i bolaget.
Också andra till bolaget direkt knutna förhållanden, t.ex. förändringar i bolagets ledning
och organisation, produktionsstörningar m m kan starkt påverka bolagets framtida förmåga
att skapa vinster såväl på kort som lång sikt. Aktiebolag kan i värsta fall gå så dåligt att de
måste försättas i konkurs. Aktiekapitalet dvs. aktieägarnas insatta kapital är det kapital som
då först används för att betala bolagets skulder. Detta leder oftast till att aktierna i bolaget blir
värdelösa.
Även kurserna på vissa större utländska reglerade marknader eller handelsplatser
inverkar på kurserna i Sverige, bl.a. därför att flera svenska aktiebolag är noterade även på
utländska marknadsplatser och prisutjämningar (arbitrage) sker mellan marknadsplatserna.
Kursen på aktier i bolag som tillhör samma branschsektor påverkas ofta av förändringar i
kursen hos andra bolag inom samma sektor. Denna påverkan kan även gälla för bolag i olika
länder.
Aktörerna på marknaden har olika behov av att placera kontanter (likvida medel) eller att fåfram likvida medel. Dessutom har de ofta olika mening om hur kursen borde utvecklas.
Dessa förhållanden, som även innefattar hur bolaget värderas, bidrar till att det finns såvälköpare som säljare. Är placerarna däremot samstämmiga i sina uppfattningar omkursutvecklingen vill de antingen köpa och då uppstår ett köptryck från många köpare, ellerockså vill de sälja och då uppstår ett säljtryck från många säljare. Vid köptryck stiger kursenoch vid säljtryck faller den.
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
Omsättningen, dvs hur mycket som köps och säljs av en viss aktie, påverkar i sin tur aktie-
kursen. Vid hög omsättning minskar skillnaden, även kallad spread, mellan den kurs köparna
är beredda att betala (köpkursen) och den kurs säljarna begär (säljkursen). En aktie med
hög omsättning, där stora belopp kan omsättas utan större inverkan på kursen, har en god
likviditet och är därför lätt att köpa respektive att sälja. Bolagen på de reglerade
marknadernas listor (t.ex. Stockholmsbörsens Nordiska listan samt NGMs NGM Equity) har
normalt sett hög likviditet. Olika aktier kan under dagen eller under längre perioder uppvisa
olika rörlighet i kurserna (volatilitet) dvs upp- och nedgångar samt storlek på
kursförändringarna.
De kurser till vilka aktierna har handlats (betalkurser), såsom högst/lägst/senast betalt under
dagen samt sist noterade köp/säljkurser och vidare uppgift om handlad volym i kronor
publiceras bl.a. i de flesta större dagstidningarna, på text -TV och på olika internetsidor som
upprättas av marknadsplatser, värdepappersföretag och medieföretag. Aktualiteten i dessa
kursuppgifter kan variera beroende på sättet de publiceras på.
3.1.3 Olika aktieserier
Aktier finns i olika serier, vanligen A- och B-aktier vilket normalt har med rösträtten att göra.
A-aktier ger normalt en röst medan B- aktier ger en begränsad rösträtt, oftast en tiondels
röst. Skillnaderna i rösträtt beror bl.a. på att man vid ägarspridning vill värna om de
ursprungliga grundarnas eller ägarnas inflytande över bolaget genom att ge dem en starkare
rösträtt. Nya aktier som ges ut får då ett lägre röstvärde än den ursprungliga A-serien och
betecknas med B, C eller D etc.
3.1.4 Kvotvärde, split och sammanläggning av aktier
En akties kvotvärde är den andel som varje aktie representerar av bolagets aktiekapital. En
akties kvotvärde erhålls genom att dividera aktiekapitalet med det totala antalet aktier. Ibland
vill bolagen ändra kvotvärdet, t.ex. därför att kursen, dvs marknadspriset på aktien, har stigit
kraftigt. Genom att dela upp varje aktie på två eller flera aktier genom en s.k. split, minskas
kvotvärdet och samtidigt sänks kursen på aktierna. Aktieägaren har dock efter en split sitt
kapital kvar oförändrat, men detta är fördelat på fler aktier som har ett lägre kvotvärde och en
lägre kurs per aktie.
Omvänt kan en sammanläggning av aktier (omvänd split) göras om kursen sjunkit kraftigt.
Då slås två eller flera aktier samman till en aktie. Aktieägaren har dock efter en
sammanläggning av aktier samma kapital kvar, men detta är fördelat på färre aktier som har
ett högre kvotvärde och en högre kurs per aktie.
3.1.5 Marknadsintroduktion, privatisering och uppköp
Marknadsintroduktion
innebär att aktier i ett bolag introduceras på aktiemarknaden, dvs
upptas till handel på en reglerad marknad eller en handelsplattform (MTF). Allmänheten
erbjuds då att teckna (köpa) aktier i bolaget. Oftast rör det sig om ett befintligt bolag, som
inte tidigare handlats på en reglerad marknad eller annan handelsplats, där ägarna beslutat
att vidga ägarkretsen och underlätta handeln i bolagets aktier. Om ett statligt ägt bolag
introduceras på marknaden kallas detta för privatisering.
Uppköp tillgår i regel så att någon eller några investerare erbjuder aktieägarna i ett bolag att
på vissa villkor sälja sina aktier. Om uppköparen får in 90 % eller mer av antalet aktier i det
uppköpta bolaget, kan uppköparen begära tvångsinlösen av kvarstående aktier från de
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
ägare som ej accepterat uppköpserbjudandet. Dessa aktieägare är då tvungna att sälja sinaaktier till uppköparen mot en ersättning som fastställs genom ett skiljedomsförfarande.
3.1.6 Emissioner
Om ett aktiebolag vill utvidga sin verksamhet krävs ofta ytterligare aktiekapital. Detta skaffar
bolaget genom att ge ut nya aktier genom nyemission. Oftast får de gamla ägarna
teckningsrätter som ger företräde att teckna aktier i en nyemission. Antalet aktier som får
tecknas sätts normalt i förhållande till hur många aktier ägaren tidigare hade. Tecknaren
måste betala ett visst pris (emissionskurs), oftast lägre än marknadskursen, för de
nyemitterade aktierna. Direkt efter det att teckningsrätterna - som normalt har ett visst
marknadsvärde - avskiljts från aktierna sjunker vanligen kursen på aktierna, samtidigt ökar
antalet aktier för de aktieägare som tecknat. De aktieägare som inte tecknar kan, under teck-
ningstiden som oftast pågår några veckor, sälja sina teckningsrätter på den marknadsplats
där aktierna handlas. Efter teckningstiden förfaller teckningsrätterna och blir därmed
obrukbara och värdelösa.
Aktiebolag kan även genomföra s.k. riktad nyemission, vilket genomförs som en
nyemission men enbart riktad till en viss krets investerare. Aktiebolag kan även genom s.k.
apportemission ge ut nya aktier för att förvärva andra bolag, affärsrörelser eller tillgångar i
annan form än pengar. Såväl vid riktad nyemission som vid apportemission sker s.k.
utspädning av befintliga aktieägares andel av antalet röster och aktiekapital i bolaget, men
antalet innehavda aktier och marknadsvärdet på det placerade kapitalet påverkas normalt
inte.
Om tillgångarna eller de reserverade medlen i ett aktiebolag har ökat mycket i värde, kan
bolaget föra över en del av värdet till sitt aktiekapital genom en s.k. fondemission. Vid fond-
emission tas det hänsyn till antalet aktier som varje aktieägare redan har. Antalet nya aktier
som tillkommer genom fondemissionen sätts i förhållande till hur många aktier ägaren
tidigare hade. Genom fondemissionen får aktieägaren fler aktier, men ägarens andel av bola-
gets ökade aktiekapital förblir oförändrad. Kursen på aktierna sänks vid en fondemission,
men genom ökningen av antalet aktier bibehåller aktieägaren ett oförändrat marknadsvärde
på sitt placerade kapital. Ett annat sätt att genomföra fondemission är att bolaget skriver
upp
kvotvärdet på aktierna. Aktieägaren har efter uppskrivning ett oförändrat antal aktier och
marknadsvärde på sitt placerade kapital.
3.2 Allmänt om aktierelaterade instrument
Nära knutna till aktier är, aktieindexobligationer, depåbevis, konvertibler, aktie- och aktie-
indexoptioner, aktie- och aktieindexterminer, warranter samt hävstångscertifikat.
3.2.1 Indexobligationer/Aktieindexobligationer
Indexobligationer/aktieindexobligationer
är obligationer där avkastningen istället för ränta
är beroende t.ex. av ett aktieindex. Utvecklas indexet positivt följer avkastningen med. Vid en
negativ indexutveckling kan avkastningen utebli. Obligationen återbetalas dock alltid med sitt
nominella belopp på inlösendagen och har på så sätt en begränsad förlustrisk jämfört med
t.ex. aktier och fondandelar. Risken med en placering i en aktieindexobligation kan, förutom
eventuellt erlagd överkurs, definieras som den alternativa ränteintäkten, dvs. den ränta
investeraren skulle ha fått på det investerade beloppet med en annan placering.
Indexobligationer kan ha olika benämningar som aktieindexobligationer, SPAX,
aktieobligationer, kreditkorgsobligationer, räntekorgsobligationer, valutakorgsobligationer
osv. beroende på vilket underliggande tillgångsslag som bestämmer obligationens
avkastning. När man talar om indexobligationer så benämns dessa oftast också som
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
kapitalgaranterade eller kapitalskyddade produkter. Med dessa begrepp avses att beskriva,som ovan nämnts, att oavsett om produkten ger avkastning eller ej så återbetalas detnominella beloppet, dvs vanligtvis detsamma som investeringsbeloppet minskat medeventuellt erlagd överkurs.
3.2.2 Depåbevis
Svenskt Depåbevis
är ett bevis om rätt till utländska aktier, som utgivaren av beviset
förvarar/innehar för innehavarens räkning. Depåbevis handlas precis som aktier på en
reglerad marknad eller handelsplats och prisutvecklingen följer normalt prisutvecklingen på
den utländska marknadsplats där aktien handlas. Utöver de generella risker som finns vid
handel med aktier eller andra typer av andelsrätter bör ev. valutarisk beaktas.
3.2.3 Konvertibler
Konvertibler
(konverteringslån eller konvertibler) är räntebärande värdepapper (lån till
utgivaren/emittenten av konvertibeln) som inom en viss tidsperiod kan bytas ut mot aktier.
Avkastningen på konvertiblerna, dvs kupongräntan, är vanligen högre än utdelningen på
utbytesaktierna. Konvertibelkursen uttrycks i procent av det nominella värdet på konvertibeln.
3.2.4 Omvända konvertibler
Omvända konvertibler
är ett mellanting mellan en ränte- och en aktieplacering. Den
omvända
konvertibeln är knuten till en eller flera underliggande aktier eller index. Denna placering ger
en ränta, dvs en fast, garanterad avkastning. Om de underliggande aktierna eller index
utvecklas positivt återbetalas det placerade beloppet plus den fasta avkastningen. Om de
underliggande aktierna eller index däremot skulle falla, finns det en risk att innehavaren i
stället för
det placerade beloppet kan få en eller fler aktier som ingår i den omvända konvertiblen eller
motsvarande kontantlikvid.
3.2.5 Aktieoptioner och aktieindexoptioner
Aktieoptioner
finns av olika slag. Förvärvade köpoptioner (eng. call options) ger
innehavaren rätt att inom en viss tidsperiod köpa redan utgivna aktier till ett på förhand
bestämt pris. Säljoptioner (eng. put options) ger omvänt innehavaren rätt att inom en viss
tidsperiod sälja aktier till ett på förhand bestämt pris. Mot varje förvärvad option svarar en
utfärdad option. Risken för den som förvärvar en option är, om inte riskbegränsande
åtgärder vidtas, att den minskar i värde eller förfaller värdelös på slutdagen. I det senare
fallet är den vid förvärvet betalda premien för optionen helt förbrukad. Utfärdaren av en
option löper en risk som i vissa fall, om inte riskbegränsande åtgärder vidtas, kan vara
obegränsat stor. Kursen på optioner följer normalt kursen på motsvarande underliggande
aktier eller index, men med större kurssvängningar än dessa.
Den mest omfattande handeln i aktieoptioner sker på de reglerade marknaderna. Där
förekommer även handel med aktieindexoptioner. Dessa indexoptioner ger vinst eller
förlust direkt i kontanter (kontantavräkning) utifrån utvecklingen av ett underliggande index.
3.2.6 Aktieterminer och aktieindexterminer
En termin innebär att parterna ingår ett ömsesidigt bindande avtal med varandra om köp
respektive försäljning av den underliggande egendomen till ett på förhand avtalat pris och
med leverans eller annan verkställighet, t.ex. kontantavräkning, av avtalet vid en i avtalet
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
angiven tidpunkt (stängningsdagen). Någon premie betalas inte eftersom parterna harmotsvarande skyldigheter enligt avtalet.
3.2.7 Warranter
Handel förekommer också med vissa köp- och säljoptioner med längre löptider, i Sverige
vanligen kallade warranter. Warranter kan utnyttjas för att köpa eller sälja underliggande
aktier eller i andra fall ge kontanter om kursen på underliggande aktie utvecklas på rätt sätt i
förhållande till warrantens lösenpris. Teckningsoptioner (eng. subscription warrants)
avseende aktier kan inom en viss tidsperiod utnyttjas för teckning av motsvarande nyutgivna
aktier.
3.2.8 Hävstångscertifikat
Hävstångscertifikat
, som ofta kallas enbart certifikat, är ofta en kombination av ex.vis en
köp- och en säljoption och är beroende av en underliggande tillgång, exempelvis en aktie, ett
index eller en råvara. Ett certifikat har inget nominellt belopp. Hävstångscertifikat skall inte
förväxlas med t.ex. företagscertifikat, vilket är en slags skuldebrev som kan ges ut av företag
i samband med att företaget lånar upp pengar på kapitalmarknaden.
En utmärkande egenskap för hävstångscertifikat är att relativt små kursförändringar iunderliggande tillgång kan medföra avsevärda förändringar i värdet på innehavarensplacering. Dessa förändringar i värdet kan vara till investerarens fördel, men de kan ocksåvara till investerarens nackdel. Innehavare bör vara särskilt uppmärksamma på atthävstångscertifikat kan falla i värde och även förfalla helt utan värde med följd att hela ellerdelar av det investerade beloppet kan förloras. Motsvarande resonemang kan i många fallgälla även för optioner och warranter.
4. RÄNTERELATERADE INSTRUMENT
Ett räntebärande finansiellt instrument är en fordringsrätt på utgivaren (emittenten) av ett
lån. Avkastning lämnas normalt i form av ränta. Det finns olika former av räntebärande
instrument beroende på vilken emittent som givit ut instrumentet, den säkerhet som
emittenten kan ha ställt för lånet, löptiden fram till återbetalningsdagen och formen för
utbetalning av räntan. Räntan (kupongen) betalas vanligen ut årsvis.
En annan form för räntebetalning är att sälja instrumentet med rabatt (dis-
konteringspapper)
. Vid försäljningen beräknas priset på instrumentet genom att diskontera
lånebeloppet inklusive beräknad ränta till nuvärde. Nuvärdet eller kursen är lägre än det
belopp som erhålls vid återbetalningen (nominella beloppet). Bankcertifikat och
statsskuldväxlar
är exempel på diskonteringspapper, liksom obligationer med s.k.
nollkupongskonstruktion.
Ytterligare en annan form för räntebärande obligationer är statens premieobligationer där
låneräntan lottas ut bland innehavarna av premieobligationer. Det förekommer även
ränteinstrument och andra sparformer där räntan är skyddad mot inflation och placeringen
därför ger en fast real ränta.
Risken i ett räntebärande instrument utgörs dels av den kursförändring (kursrisk) som kan
uppkomma under löptiden på grund av att marknadsräntorna förändras, dels att emittenten
kanske inte klarar att återbetala lånet (kreditrisk). Lån för vilka fullgod säkerhet för
återbetalningen har ställts är därvid typiskt sett mindre riskfyllda än lån utan säkerhet. Rent
allmänt kan dock sägas att risken för förlust på räntebärande instrument kan anses som
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
lägre än för aktier. Ett räntebärande instrument utgivet av en emittent med högkreditvärdighet kan således vara ett bra alternativ för den som vill minimera risken attsparkapitalet minskar i värde och kan vara att föredra vid ett kortsiktigt sparande. Även vidlångsiktigt sparande där kapitalet inte skall äventyras, t.ex. för pensionsåtaganden, är inslagav räntebärande placeringar mycket vanliga. Nackdelen med en räntebärande placering äratt den i regel ger en låg värdestegring. Exempel på räntebärande placeringar ärsparkonton, privatobligationer och räntefonder.
Kurserna fastställs varje dag såväl på instrument med kort löptid (mindre än ett år) t.ex.
statsskuldväxlar som på instrument med längre löptider t.ex. obligationer. Detta sker på
penning- och obligationsmarknaden. Marknadsräntorna påverkas av analyser och
bedömningar som Riksbanken och andra större institutionella marknadsaktörer gör av hur
utvecklingen av ett antal ekonomiska faktorer som inflation, konjunktur, ränteutvecklingen i
Sverige och i andra länder osv kommer att utvecklas på kort och lång sikt. Riksbanken vidtar
även s.k. penningpolitiska operationer i syfte att styra utvecklingen av marknadsräntorna så
att inte inflationen stiger över ett visst fastställt mål. De finansiella instrument som handlas på
penning- och obligationsmarknaden (t.ex. statsobligationer, statsskuldväxlar och
bostadsobligationer)
handlas ofta i mycket stora poster (mångmiljonbelopp).
Om marknadsräntorna går upp kommer kursen på utelöpande (redan utgivna) räntebärande
finansiella instrument att falla om de har fast ränta, eftersom nya lån ges ut med en räntesats
som följer aktuell marknadsränta och därmed ger högre ränta än vad utelöpande
instrumentet ger. Omvänt stiger kursen på utelöpande instrument när marknadsräntan går
ned.
Lån utgivna av stat och kommun anses vara riskfria vad gäller återbetalningen, vilket således
gäller för stats- och kommunobligationer. Andra emittenter än stat och kommun kan ibland,
vid emission av obligationer, ställa säkerhet i form av andra finansiella instrument eller
annan egendom (sak- eller realsäkerhet).
Det finns även andra räntebärande instrument som innebär en högre risk än obligationer om
emittenten skulle få svårigheter att återbetala lånet, t.ex. förlagsbevis.
En form av ränterelaterade instrument är säkerställda obligationer. Dessa är förenade med
en särskild förmånsrätt enligt speciell lagstiftning. Regelverket kring säkerställda obligationer
syftar till att en investerare skall få full betalning enligt avtalad tidplan även om obligationens
utgivare skulle gå i konkurs, förutsatt att den egendom som säkerställer obligationen är
tillräckligt mycket värd.
5. DERIVATINSTRUMENT
Derivatinstrument såsom optioner, terminer m.fl. förekommer med olika slag av
underliggande tillgång, t.ex. aktier, obligationer, råvaror och valutor. Derivatinstrument kan
utnyttjas för att minska risken i en placering.
En särskild omständighet att beakta vid placering i derivatinstrument är att konstruktionen av
derivatinstrument gör att prisutvecklingen på den underliggande egendomen får genomslag i
kursen eller priset på derivatinstrumentet. Detta prisgenomslag är ofta kraftigare i förhållande
till insatsen (erlagd premie) än vad värdeförändringen är på den underliggande egendomen.
Prisgenomslaget kallas därför hävstångseffekt och kan leda till större vinst på insatt kapital
än om placeringen hade gjorts direkt i den underliggande egendomen. Å andra sidan kan
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
hävstångseffekten lika väl medföra större förlust på derivatinstrumenten jämfört medvärdeförändringen på den underliggande egendomen, om prisutvecklingen på denunderliggande egendomen blir annorlunda än den förväntade. Hävstångseffekten, dvsmöjligheten till vinst respektive risken för förlust, varierar beroende på derivatinstrumentetskonstruktion och användningssätt. Stora krav ställs därför på bevakningen avprisutvecklingen på derivatinstrumentet och på den underliggande egendomen. Investerarenbör i eget intresse vara beredd agera snabbt, ofta under dagen, om placeringen iderivatinstrument skulle komma att utvecklas i ofördelaktig riktning. Det är också viktigt att isin riskbedömning beakta att möjligheten att avveckla en position/ett innehav kan försvårasvid en negativ prisutveckling.
För ytterligare information om derivatinstrument, se INFORMATION OM HANDEL MED
OPTIONER, TERMINER OCH ANDRA DERIVATINSTRUMENT

6. FONDER OCH FONDANDELAR
En fond är en ”portfölj” av olika slags finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer.
Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ettfondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. Medplaceringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedanredogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. För ytterligare information seKonsumenternas bank- och finansbyrås hemsida, www.konsumentbankbyran.se, ochFondbolagens Förenings hemsida, www.fondbolagen.se.
En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna inbetalat i aktier.
Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena
räntefonder där kapitalet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument. Det finns även
till exempel indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället
placerar i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index.
En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andraaktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att risken för andelsägaren minskar jämförtmed risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägarenslipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runtdetta.
Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika
räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter
analys av framtida räntetro.
En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett
alternativ till att själv välja att placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den
riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med
olika placeringsinriktningar och risknivåer.
En ytterligare typ av fond är hedgefond. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att
hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara
en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna är dock stora
mellan olika hedgefonder. Det finns även hedgefonder med låg risk. Hedgefonder försöker
ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner. En
hedgefond har mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder.
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
Placeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olikaarbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor). Hedgefonderanvänder sig oftare än traditionella fonder av derivat i syfte att öka eller minska fondens risk.
Blankning (se nedan) är också ett vanligt inslag.
Fonder kan också delas in i värdepappersfonder (även kallade UCITS-fonder) och
specialfonder. Samlingsnamnet för dessa är investeringsfonder och båda typerna regleras
av den svenska lagen om investeringsfonder. Värdepappersfonder är de fonder som
uppfyller det s.k. UCITS-direktivets krav, främst vad gäller placeringsbestämmelser och
riskspridning. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt
hemland inom EES), får säljas och marknadsföras fritt i samtliga EES-länder. Specialfonder
(exempelvis s.k. hedgefonder) är fonder som på något sätt avviker från reglerna i UCITS-
direktivet, och det är därför särskilt viktigt för Dig som kund att ta reda på vilka
placeringsregler som en specialfond Du avser att placera i kommer att iaktta. Detta framgår
av fondens informationsbroschyr och faktablad. Varje fondbolag är skyldigt att självmant
erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. Specialfonder får inte
marknadsföras och säljas fritt utanför Sverige. För de fonder som placerar i utländska
finansiella instrument tillkommer även en valutarisk (se även avsnitt 2.2 ovan).
Andelsägarna får det antal andelar i fonden som motsvarar andelen insatt kapital iförhållande till fondens totala kapital. Andelarna kan köpas och lösas in genomvärdepappersföretag som saluför andelar i fonden eller direkt hos fondbolaget. Det är dockviktigt att beakta att vissa fonder kan ha förutbestämda tidpunkter då fonden är ”öppen” förköp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel. Andelarnas aktuellavärde beräknas regelbundet av fondbolaget och baseras på kursutvecklingen av definansiella instrument som ingår i fonden. Det kapital som placeras i en fond kan både ökaoch minska i värde och det är därför inte säkert att placeraren får tillbaka hela det insattakapitalet.
7. BLANKNING
Blankning innebär att den som lånat finansiella instrument, och samtidigt förbundit sig att viden senare tidpunkt till långivaren återlämna instrument av samma slag, säljer de lånadeinstrumenten. Vid försäljningen räknar låntagaren med att vid tidpunkten för återlämnandetkunna anskaffa instrumenten på marknaden till ett lägre pris än det till vilka de lånadeinstrumenten såldes. Skulle priset i stället ha gått upp, uppstår en förlust, vilken vid en kraftigprishöjning kan bli avsevärd.
8. BELÅNING
Finansiella instrument kan i många fall köpas för delvis lånat kapital. Eftersom såväl det egnasom det lånade kapitalet påverkar avkastningen kan Du som kund genom lånefinansieringenfå en större vinst om placeringen utvecklas positivt jämfört med en investering med enbarteget kapital. Skulden som är kopplad till det lånade kapitalet påverkas inte av om kursernapå köpta instrument utvecklas positivt eller negativt, vilket är en fördel vid en positivkursutveckling. Om kurserna på köpta instrument utvecklas negativt uppkommer enmotsvarande nackdel eftersom skulden kvarstår till 100 procent, vilket innebär att kursfalletkrona för krona förbrukar det egna kapitalet. Vid ett kursfall kan därför det egna kapitalet helteller delvis förbrukas samtidigt som skulden måste betalas helt eller delvis genomförsäljningsintäkterna från de finansiella instrument som fallit i värde. Skulden måste betalasäven om försäljningsintäkterna inte täcker hela skulden.
Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
Du som kund måste vara införstådd med bl.a. följande: 1
att placeringar eller andra positioner i finansiella instrument sker på kundens egen
att Du som kund själv noga måste sätta Dig in i värdepappersföretagets allmänna
villkor för handel med finansiella instrument och i förekommande fall information i
prospekt samt övrig information om aktuellt finansiellt instrument, dess
egenskaper och risker

att vid handel med finansiella instrument det är viktigt att kontrollera
avräkningsnota och annan rapportering avseende Dina placeringar samt
omgående reklamera fel

att det är viktigt att fortlöpande bevaka värdeförändringar på innehav av och
positioner i finansiella instrument
att Du som kund själv måste initiera de åtgärder som erfordras för att minska
risken för förluster på Dina placeringar eller andra positioner
-------------------------------------------------------- Information om olika typer av finansiella instrument och handel med finansiella instrumentjämte förslag till ytterligare litteratur på området återfinns också t.ex. på Konsumenternasbank- och finansbyrås hemsida, www.konsumentbankbyran.se, och på SwedSecs hemsida,www.swedsec.se .
1 Rutan kan läggas i början eller slutet av dokumentet12 Information om egenskaper och risker avseende finansiella instrument

Source: http://www.abgsc.dk/Global/Risk%20Factsheets/SFF_RiskFinancialIinstrumentsSWE.pdf

Microsoft word - bcbs treatment plan form.doc

TREATMENT PLAN Fax Number: 1-205-220-0942 Precertification Number: 1-877-722-6084 PATIENT DEMOGRAPHICS Date:_____________Was Patient Seen Today? _________Yes _________No Previous Date Patient Seen:__________________ Contract Number:____________________________________ Group Number:____________________________________________ Patient’s Name:___________________________________

อก58 o196 เรื่องเต็ม

Optimal Eluting Condition for Analysis of Tetracycline and Its Derivatives in Shrimp using High Performance Liquid Chromatography Napawan Tumsangthong, Varipat Areekul and Tatiya Siharai A high- performance liquid chromatography with photodiode-ar ay detector (HPLC-DAD) was optimized for analysis of oxytetracycline, tetracycline and chlortetracycline in shrimp. The performance criteria was con

Copyright © 2010-2014 Medical Articles