Bardzo tanie apteki z dostawą w całej Polsce kupic levitra i ogromny wybór pigułek.

Titel / title:

Kvalitet i strålskyddsarbetet, 3-5 februari 2004 Strålskydd och kvalitetssäkring i ett ekonomiskt perspektiv
Magnus Halin Fortum Power and Heat, Generation, Lovisa kraftverk

Rubriken Strålskydd och kvalitetssäkring i ett ekonomiskt perspektiv ger möjlighet att
betrakta nämnda faktorer ur olika synvinklar. I dagens läge betyder det ekonomiska
perspektivet oftast att arbetet/verksamheen skall vara kostnadseffektiv, ibland tolkat så att det
betyder så billig som möjligt. Hur går detta ihop med det som vi intuitivt innefattar i
begreppen strålskydd och kvalitetssäkring. Skall vi sänka nivån på strålskyddsarbetet för att
säkerställa kostnadseffektiviteten på kort sikt eller skall vi gå in för att finna de mest
kostnadseffektiva metoderna utan att ge avkall på strålskyddsarbetets nivå.
För att belysa saken utgår jag från vissa definitioner på strålskydd, kvalitetssäkring och
ekonomi/kvalitetssäkring. På grund av min bakgrund blir det mesta relaterat till den erfarenhet
jag har från verksamheten på ett kärnktaftverk men en del kan dock vara använbart inom
andra områden.
Strålskydd
Strålskyddscentralen i Finland har bl.a. som uppgift att på basen av strålskyddslagen utge
föreskrifter angående användningen av strålning och annan verksamhet som medför
exponering för strålning. För att kunna godta att exponering sker bör följande krav uppfyllas
(YVL 7.9) (likalydande med texten i den finska strålskyddslagen)
1
den nytta som nås genom verksamheten skall vara större än den skada som verksamheten orsakar (principen om berättigande), verksamheten skall ordnas så att hälsovådlig exponering för strålning som den medför hålls på en så låg nivå som möjlig (optimeringsprincipen), den strålning som en individ utsätts för får inte överstiga de maximivärden som fastställs genom förordning (principen om individuellt skydd). I den svenska strålskyddslagen sägs under rubriken allmänna skyldigheter bland annat den som bedriver verksamhet med strålning skall med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs 1 vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på mänskor, djur och miljö, strålskyddet på den plats och i den lokal och övriga väl underhålla tekniska anordningar samt mät- och strålskyddsutrustning som Kvalitet i strålskyddsarbetet, 3-5 februari 2004 När man granskar strålskyddet utgående från ovanstående utdrag så finner man inte någon
direkt definition på begreppet strålskydd. Den finska strålskyddslagen säger att exponeringen
för den som utsätts för strålning skall hållas så låg som möjligt med beaktande av gällande
begränsningar för erhållen dos. Den svenska strålskyddslagen säger motsvarande sak med
följande ord ”vidta de och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka
skada på mänskor, djur och miljö” samt att den utrustning som används i verksamheten skall
underhållas väl.
Såsom framkommer av texten ovan nämns inte ekonomin i något sammanhang. Allmännt
inom strålskyddsarbetet har man antagit ALARA-principen. Enligt den skall man hålla sträva
efter att hålla den erhållna dosen så låg som möjligt med beaktande av sociala och
ekonomiska faktorer. På senare tid har dock framförts att ekonomiska faktorer inte ingår i
bedömningen.
Frågan är nu hur man bedömer en situation, vilken risk man är beredd att ta, hur göra en
bedömning i jämförelse med annan industriverksamhet eller i förhållande till andra
elproduktionsformer. Frågan kan också ställas så att man utgår från nationella kulturer där
riskbedömning och ekonomi utgår från andra premisser än de vi är vana vid i de nordiska
länderna.
Kvalitetssäkring

Kvalitet är om möjligt ett ännu mera svårdefinierbart begrepp än strålskydd. Finns det
egentligen någon mätbar faktor som allmännt kan bestämma kvaliteten på en produkt eller
verksamhet. Enligt ISO är kvalitet ” alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller en
företeelse som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade och understådda behov”. En annan
definition funnen på nätet är ”då kunden, inte produkten, kommer tillbaka”.
För att uppnå någon typ av kvalitet inför allt fler företag kvalitetsledningsssytem i sin
verksamhet. Kvalitestledning utgörs av den koordinerande verksamhet som styr och
kontrollerar organisationen med hänsende på kvalitet medan kvalitetsledningssystemet leder
och kontrollerar en organisation med hänseende på kvalitet. Var kommer då
kvalitetssäkringen in i bilden. Kvalitetssäkringen är den del av kvalitetssystemet som verkar
för att ingjuta omgivningen med förtroende att kvalitetskraven kommer att uppfyllas, detta
enligt SFS-EN ISO 9000 (2001).
På detta sätt blir kvalitetssäkringen en del av ledningssystemet. Men vad är kvalitetssäkring i
praktiken, vad gör de personer, som sysslar med kvalitetssäkring. Är de skickliga
marknadsförare, som marknadsför kvalitetssystemet så att olika slag av kunder anser
företagets kvalitetssystem vara dugligt och de produkter eller den verksamhet företaget driver
tillfredställer de ställda kraven. I praktiken är dock arbetet på kvalitetssäkringsområdet
betydligt tristare och utförs på alla nivåer och områden inom företaget.
Företaget har en viss verksamhetside och bygger upp sitt kvalitetssystem i enlighet med det,
en lågprisvarukedja bygger upp sin strategi och verksamhet helt enligt andra krav än en
statusfyllda specialbutiker och varuhus. Frågan är bara om huruvida kvaliteten på
varorna/verksamheten fyller de krav, som den tilltänkta målgruppen ställer.
Om frågan med kvalitet och kvalitetssäkring är svår, hur skall man då närma sig saken för att
uppfylla de krav, som ställs, de må sedan vara sociala eller ekonomiska. Vad skall man satsa
på? Skall man utgå direkt från det ekonomiska resultatet och bygga upp verksamheten enligt
detta eller skall man utgå från att införa arbetsmetoder och förfaringssätt, inklusive
Kvalitet i strålskyddsarbetet, 3-5 februari 2004 kvalitetssäkring, så att följden blir ett bra ekonomiskt resultat. Världen är dock konstruerad
för tillfället så att verksamheten måste vara ekonomiskt hållbar.
I mångt och mycket kan ovannämnda frågeställningar leda till samma slutresultat, personligen
anser jag dock att genom att införa arbetsmetoder och förfaringssätt som leder till ett
enonomiskt hållbart resultat i det långa loppet är fruktbarare.
Vilka frågeställningar står man inför då man tänker på kvalitet och kvalitetssäkrinig inom
strålskydd och härtill hörande verksamhet? Är det endast en intern fråga för företaget, har
frågan bärighet utanför företaget, är det fråga, som berör hela branschen? Hur skall man
omsätta imagefrågor så att de är ekonomiskt relevanta. Är det frågor som över huvud taget
behöver beaktas när det är fråga om strålskydd.
Branschen är beroende av allmännhetens uppfattning men hur mycket inverkar detta på det
pris som produkten har.
Ekonomi
Ett ekonomiskt hållbart resultat är en grundförutsättning för ett företags fortsatta verksamhet.
Företaget måste på ett eller annat sätt skaffa de ekonomiska resurser verksamheten behöver
för att uppnå det mervärde en fortsatt verksamhet förutsätter.
I vissa fall kan man anse att verksamhetens berättigande uppnås på något annat sätt än att visa
ett ekonomiskt tillfredställande resultat.
Inom de verksamhetsområden där strålskydd behövs är energiproduktion ett område där ett
ekonomiskt försvarbart resultat bör uppnås. Strålskydd behövs på ett kärnkraftverk och det
äger sitt berättigande och bör tas i beaktande under verkets hela livscykel, från ritbordet till
slutdeponeringen. Som en mellankommentar till detta kan man väl konstatera att det billigaste
strålskyddet kan åstadkommas på ritbordet i planerings-skedet.
På de existerande verken måste man däremot med operativ strålskyddsverksamhet sköta det
som inte tagits i beaktande vis planeringsskedet. I detta skede kommer det ekonomiska
övervägandet med in i bilden och man är tvungen att göra en bedömning mellan de
ekonomiska resurserna som satsas och de eventuella följderna av exponering av strålning
dock så att gällande lagstiftning tas i beaktande.
Som tidigare nämnts ingår inte ekonomisk bedömning i alla fall då ALARA-principen
tillämpas. Detta kan i yttersta fall leda till absurditet.
Förutom de rent ekonomiska aspekterna bör man i dessa fall avväga vilken inverkan beslutet
har i ett vidare perspektiv. De flesta företag har på högsta nivå godkända policy-deklareringar,
normer och värden för sin verksamhet. I de fall man på grund av för höga kostnader inte kan
göra ett beslut som absolut minimerar strålningsexponeringen bör man väga det gjorda
beslutet mot företagets deklarerade verksamhetsprinciper. Om man efter denna finner att
beslutet är försvarbart utgör det en del av företagets kvalitetssäkring i den meningen att det
uppfyller de krav som sätts på produktens/verksamhetetens kvalitet.
Rapportering om företags samhällsansvar har på senaste tid blivit allmänn. I dessa rapporter
är inte tyngdpunkten lagd på det rent ekonomiska resultatet utan den ligger mer på hur
företaget och dess verksamhet uppfyller de krav som samhället i allämnnhet ställer. På
placeringssidan har det också börjat komma placeringsobjekt som betonar etiken i
placeringsverksamheten och hur de placerade resurserna används. Tanken här är att ”etiskt”
placerade resurser kan styra utvecklingen åt ett visst håll utan att ge avkall på den rent
ekonomiska avkastningen.
Kvalitet i strålskyddsarbetet, 3-5 februari 2004 Detta ger en helt annan värdegrund för utvärdering av strålskydd och kvalitetssäkring i ett
ekonomiskt perspektiv. Detta betyder dock inte att man ger avkal lpå de ekonomiska kraven
eller oförbehållslöst godkänner ett rent ekonomiskt sämre resultat.
Strålskydd, kvalitetssäkring och ekonomi i den dagliga verksamheten
Hur skall man då i det dagliga arbetet gå till väga för att uppnå de ekonomiska krav som ställs
utan att sänka nivån på verksamheten. Utgångspunkten är att det i företaget finns ett uttalat
och synligt stöd samt ettpolitiskt ställningstagande från högsta ledningen att de ekonomiska
kraven inte får och kan inte uppfyllas genom ett sämre strålskydd och en sämre
kvalitetssäkring. För det andra bör det finnas en sakkunnig strålskydds-organisation, som dels
ger sitt bidrag till arbeten i planeringsskedet så att strålskyddskrav tas i beaktande samt dels
operativt utför de arbetsskeden i vilka det krävs specifik strålskyddskunskap. Detta kan
inbegripa byggandet av strålskydd, upprättandet av skogränser, användning av
skyddsutrustning samt fortlöpande rådgivning och uppföljning av pågående arbeten. Den
tredje förutsättningen är en motiverad personal, som inser vikten av ett bra utfört strålskydd
och att det också är en väsentlig del av arbetsskyddet i stort och att varje individ i
organisationen bidrar till ett gott resultat i strålskyddshänseende.
Kvalitetssäkringen utför sitt arbete i mångt och mycket enligt samma principer. Genom
övervakning av gjort planeringsarbete, regelbundet utförda granskningar och rapportering av
iakttagelser, både positiva och negativa, får hela organisationen kunskap om på vilken nivå
verksamheten ligger och organiationen får input för fortsatta satsningar.
Detta resonemang bygger på att man inte behöver en överdimensionerad strålskydds-
organisation, eller rättare sagt, för att uppnå ett bättre strålskydd behövs det nödvändigtvis en
större strålskydsorganisation, i första hand skall man se över verksamhetsmodellerna, kan
man genom en smidigare organsationskultur uppnå det resultat som eftersträvas, sett från
olika synvinklar, strålskydd, kvaitetssäkring och ekonomi.
När man talar om ekonomi anser jag att man också ta upp inverkan av outsourcing och hur det
inverkar på strålskydd och kvalitetssäkring. Orsak till outsourcing är oftast att man kan köpa
vissa tjänster av på området specialiserade företag till ett billigare pris än vad det är att
upprätthålla dem själv. Detta att man köper tjänster är inget nytt fenomen, inte ens inom
kärnkraftsverksamheten, det har man alltid gjort. Frågan aktualiseras främst då verksamhet
tidigare legat inom företaget ges åt företag utom bolaget och olika företag utsätts för
ekonomisk konkurrens. Hur skall man i dessa fall försäkra sig om att det nya företaget
verkligen har den nivån på sitt arbete som behövs inom verksamhetsområde.
Här är själva valet av levererande företag viktig, ett noggrannt förarbete bör utföras så att man
är säker på att företaget uppfyller eller har möjlighet att uppfylla de krav som ställs. Allt
ansvar kan dock inte ställas på det det levererande företaget. På mottagarsidan bör också
finnas ett utarbetatsystem för hur utomstående tas emot och hur de utbildas för att ha
möjlighet att uppfylla de krav som ställs.
Sammandrag
Personligen tror jag att det, åtminstone till en viss gräns, bemöta de krav som ekonomiskt
ställs på verksamheten utan att ge avkall på strålskydd och kvalitetssäkring. För att uppnå
detta behövs dock ett nytänkande om hur arbeten utförs inom organisationen. Om man tänker
på ett kärnkraftverk så har jag svårt att inse att man kan eliminera de arbeten, som utförs på
verket, men man kan inverka på hur de utförs.

Source: http://www.nks.org/download/seminar/2004_malmoe_2/papers/paper_mh.pdf

2552_03_reuma4_ras_cazzola:1813 01 reuma3 editoriale

La terapia farmacologica della fibromialgia Pharmacological treatment of fibromyalgia M. Cazzola1, P. Sarzi-Puttini2, D. Buskila3, F. Atzeni2 1U.O. Medicina Riabilitativa, Azienda Ospedaliera “Ospedale di Circolo” di Busto Arsizio, Presidio di Saronno (VA); 2U.O. Reumatologia, Azienda Ospedaliera “L. Sacco”, Milano; 3Dipartimento di Medicina H, Soroka Medical Center, Beer S

hepatologytextbook.com

Hepatology 2013 Chapter 12: Standard Therapy of Chronic Hepatitis C Virus Infection By Markus Cornberg, Benjamin Maasoumy, Svenja Hardtke, Kerstin Port, Michael P. Manns, Heiner Table 11. Overview of drug interactions of HCV-PIs with frequently used co-medications. Drug class Suspected Effect of Co- Recommendation for Alternatives without administration Mana

Copyright © 2010-2014 Medical Articles