Nr 6-7 fackpress+forskn

forskning
pågår…
Sjukgymnastiska insatser för barn med cerebral pares EVA BROGREN CARLBERG OCH SIGRID ØSTENS JØ DET ÖVERGRIPANDE målet i habilitering idag är att
Sammanfattning
individen skall ges möjlighet att fungera opti- Ett normalitetstänkande har tidigare dominerat sjukgymnastisk behandling av barn malt i ett socialt sammanhang genom livet. De med cerebral pares (CP) och målet var att göra barnets rörelser mer normala. Under sjukgymnastiska insatser som ges inom habi- det senaste årtiondet har detta synsätt utmanats av växande kunskap från klinisk literingen har nu tydligt fokus på barnets och erfarenhet och forskning och idag står barnets vardagsfungerande i centrum för all ungdomens förmåga att fungera i vardagen (1) sjukgymnastisk behandling. Funktionell målinriktad träning, som erbjuder barn och och harmoniserar på så sätt med rådande föräldrar en möjlighet till att vara delaktiga, stöds av en växande evidens. Vi har nu behandlingsideologier. Utvecklingen av sjuk- tillgång till en rad nya klassifikationer och tester som mäter och beskriver barnets gymnastiska behandlingsmetoder har också motoriska förmåga på såväl kroppsfunktions- som aktivitetsnivå. Det här ökar kvalitén hämtat inspiration från teorier om motorisk på planerandet och genomförandet av de sjukgymnastiska insatserna. En systematisk utveckling, motorisk kontroll och motoriskt indelning i svårighetsgrad och mätning av grovmotorisk funktion ger också nya möjligheter att svara på frågor som: ”Hur allvarlig är skadan? Kommer vårt barn att Syftet är här att ge en översikt av insatser kunna gå? Hur vet vi att behandlingen fungerar?”. Många frågor kring vad som är som syftar till att förbättra rörelseförmågan hos verksamt i funktionell träning återstår dock att besvara. Ökad kunskap om vad det barn och ungdomar med cerebral pares (CP). innebär att vara vuxen och ha diagnosen CP ger större möjlighet att avgöra vad som är Det pågår intensiv forskning såväl i Sverige viktigt i behandling under barn- och ungdomsåren. som internationellt om olika aspekter på rörel-seutvecklingen hos barn med cerebral pares och hur det är möjligt att påverka denna (3, 4, leg sjukgymnast, medicine doktor, FoUU-enheten, Handikapp & Habilitering i Stockholm Vi har också en rad nya utvärderingsinstru- ment av god kvalitet till vårt förfogande som fysioterapeut, doktor philos, Fysioterapeututdanningen, Høgskolen i Oslo kan användas vid planering och utvärdering av behandling i klinik men också i forskning. Vi vill här lyfta fram de behandlingsmeto- der och utvärderingsinstrument som har störst användning inom barn- och ungdomshabili-teringen idag. Vad vet vi om nyttan av våra behandlingsinsatser? Vad mäter vi med våra utvärderingsinstrument? Hur förhåller sig sjuk- Fysioterapi nr 4 / 2006
Fysioterapi nr 4 / 2006
gymnastik för barn och ungdom till Klassifi- påverka motorisk utveckling och motorisk kation av Funktionstillstånd, Funktionshinder funktion. Målet var att göra barnets rörelser och Hälsa (ICF, WHO 2001, 14)? mer normala – att uppnå, använda och upp- Det här är frågor vi försöker besvara i den rätthålla normala rörelser med gångförmåga som det slutgiltiga målet. Kryckor och gåsto-lar var accepterade hjälpmedel eftersom de var gånghjälpmedel. Om barnet erövrade förmå- gan att gå, skulle den användas i alla situatio- Cerebral pares är den vanligaste neurologiska ner och kvarstå genom hela uppväxttiden in i funktionsnedsättningen hos barn och drabbar vuxenlivet. Att använda rullstol var sista utpos-cirka två promille av alla födda barn i Sverige ten. (15). Barngruppen är mycket heterogen med en Efter 1980 blev den ”motoriska behandlings- varierad symtombild, men motoriken är alltid filosofin” utmanad av växande kunskap från påverkad. Även om grunden för diagnos är att klinisk erfarenhet, litteratur och forskning. barnet har en motorisk nedsättning så kan bar- Nya teorier om motorisk kontroll, senso-moto- net ha en rad andra funktionsnedsättningar risk utveckling och motoriskt lärande började som påverkar förmågan till aktivitet och käns- ta form. Även handikapprörelsen växte fram med ett klart socialpolitiskt budskap - ”Vi är Under senare år har också komorbiditeten inte intresserade av att bli ’normala’. Vi vill bli uppmärksammats alltmer och är nu en del av accepterade som vi är och vara fullvärdiga en ny definition av CP som debatteras. Den- medlemmar i samhället!” 1980 tog också na inkluderar förekomst av epilepsi, sensibili- WHO:s klassifikation av funktionshinder, tetsnedsättning, kognitiv dysfunktion samt ICIDH, plats på arenan Den innehöll sociala problem med kommunikation, perception och komponenter i ett försök att göra oss medvet-beteende (16). na om att interventioner för att förändra Typ av CP klassificeras idag med utgångs- kroppslig funktion bara är berättigade om de punkt från muskeltonus i spastisk, dyskinetisk har en effekt på individens förmåga till aktivi-och ataktisk. Dessa grupper är i sin tur inde- tet och delaktighet. ICIDH ersattes 2001 av lade i olika undergrupper med utgångspunkt ICF. från vilka kroppsdelar som är påverkade: spas-tisk hemiplegi, spastisk eller ataktisk diplegi, ICF – ett användbart verktygspastisk tetraplegi, dyskinesi och ataxi (17). ICF är, förutom ett internationellt använt klas-Diagnostiken har förbättrats under senare år sifikationssystem, också en användbar tanke-och man kan nu med större säkerhet uttala sig ram för att förstå komplexiteten i de samband om orsaker till CP. Under graviditetens första som bestämmer en individs hälsa och/eller och andra tredjedel är missbildningar i centra- grad av funktionsnedsättning. ICF består av la nervsystemet en vanlig orsak. Mellan gravi- två delar, vardera med två komponenter. Den ditetsveckorna 24-34 bidrar företrädesvis ska- första delen utgörs av Funktionstillstånd och dor i hjärnans vita substans, vilka kan inträffa Funktionshinder med komponenterna 1) krop-både under graviditeten och i samband med pens funktioner respektive kroppens struktur/förlossningen. Från vecka 34 och framåt finner anatomi och 2) aktivitet och delaktighet. Den man skadorna främst i basala ganglierna och i andra delen utgörs av Kontextuella faktorer hjärnans grå substans. Hos ca 20-30 procent av och är indelad i 1) omgivningsfaktorer och 2) barnen med CP kan man inte fastställa orsa- Många författare rekommenderar ICF som struktur för att fatta beslut i klinisk praktik och den genomsyrar idag habiliteringens praktik. Före 1940 hade barn med CP inte tillgång till ICF är också en god utgångspunkt när man vill olika behandlingsprogram. Mellan 1940-1980 bedriva forskning kring barn med funktions-dominerade den ”motoriska behandlingsfilo- hinder. Få studier har emellertid tillämpat och sofin”(18). Centralt i denna filosofi var att ska- använt klassifikationen i forskning som rör dan i det centrala nervsystemet främst ansågs barn (19, 20). Fysioterapi nr 4 / 2006
Fysioterapi nr 4 / 2006
”motoriska tillväxtkurvor”, vilka relaterar bar- nets prognos till GMFCS nivå och ålder (26). Valida och reliabla mätinstrument är en förut- GMFCS, tillväxtkurvorna och GMFM svarar sättning för att avgöra om en behandling har på tre olika frågor som föräldrar ofta ställer effekt. Sedan ett antal år har vi ett flertal goda (Figur 1).
mätinstrument till vårt förfogande som hjäl- Barnens förmåga att använda händerna i per oss att utvärdera klinisk praktik och som vardagen kan klassificeras enligt Manual Abi-också är användbara i forskning. Vi vill ha svar lity Classification System (MACS; 27). MACS på frågor om hur olika kroppsfunktioner för- är nyligen publicerad och klassifikationens håller sig till varandra, som exempelvis –Vil- prognostiska värde undersöks nu. Det finns ket förhållande finns mellan spasticitet och ytterligare valida och reliabla mätmetoder rörelseinskränkningar? Har barn med bättre inom ICF:s områden. Vill du läsa mer gå till selektiv kontroll mindre spasticitet? Hur för- håller sig olika kroppsfunktioner till barnets vardagsfungerande? Barnens vardagsfungerande kan mätas med i behandling Pediatric Evaluation of Disability Inventory ICF kan också vara ett användbart verktyg för (PEDI; 21, 22), ett utvärderingsinstrument som att klargöra mål för behandling och vilka insat-används av flera professioner inom habilite- ser som kan bidra till att nå dessa mål. Idag är ringen. Man frågar föräldrarna hur barnen kla- det vanligt att kombinera åtgärder som har rar vardagen och hur mycket hjälp de ger sitt fokus på aktivitet och delaktighet med åtgär-barn inom områdena förflyttning, personlig der som har som mål att förebygga sekundära vård och socialt fungerande. Denna intervju problem i muskler och leder (2). Behandling-kan vara en god utgångspunkt när man vill arna kan grovt delas in i tre huvudgrupper: identifiera mål för behandling. Måluppfyllel- 1) medicinska åtgärder som riktar sig mot se, Goal Attainment Scale (GAS; 23), kan sedan förändringar av olika kroppsfunktioner 2) trä-
förutom PEDI vara ett bra sätt att utvärdera ning som förutsätter att barnet deltar aktivt
individuella framsteg. Att också undersöka och 3) anpassning av miljön
barnets grovmotoriska förmåga är ett viktigt
komplement för att förstå förhållandet mellan Kroppsfunktioner behandlas för att
barnets bästa möjliga rörelseförmåga och hur förbättra aktivitetsförmågan
denna används i olika vardagsaktiviteter. SPASTICITET Att behandla avvikande kropps-
Rörelseförmågan prövas med Gross Motor funktioner, främst spasticitet, var centralt i den
Function Measure (GMFM, 24). Testet spän-
”motoriska behandlingsfilosofin”(28). Syftet ner från enklare grovmotoriska aktiviteter i lig- var att normalisera barnets rörelser och rörel- gande och sittande till uppgifter som innefat- seutveckling. Man menade att den förhöjda tar att kontrollerat hoppa på ett ben. De upp- muskelspänningen gav upphov till onormal gifter som finns i GMFM har visat sig känsli- feed-back och därmed omöjliggjorde en nor- ga för förändring i grovmotorisk funktion över mal rörelseutveckling. Även idag behandlas tid hos barn med CP och testet lämpar sig där- spasticitet men av andra skäl. Spasticitet kan för för att utvärdera effekten av olika behand- orsaka inskränkt rörlighet på grund av ett minskat antal sarkomerer, ökad styvhet i mus- Samtidigt som forskarna prövade GMFMs keln samt förändringar i muskelns bindväv (29, validitet, utvecklades också en klassifikation 30, 31, 32). för barn med CP, Gross Motor Function Clas- För närvarande används behandling med sification System (GMFCS; 25). Barn i Botulinum toxin A (BtA), intrathecal baclo-GMFCS nivå I kan gå inom- och utomhus fen, selektiv dorsal rhizotomy (SDR) och orto-utan stöd och gå i trappor utan begränsningar pediska operationer i syfte att minska spastici-i 6-års ålder, medan barn i klass V har svårt att teten och förbättra grovmotorisk funktion. utföra viljemässiga rörelser. Genom att följa God vetenskaplig grund finns för att BtA i tri-den grovmotoriska utvecklingen över tid inom ceps surae kan förbättra gångförmåga hos barn de olika GMFCS-klasserna tillkom fem olika med spastisk tågång upp till tre månader efter Fysioterapi nr 4 / 2006
Fysioterapi nr 4 / 2006
injektion (33). Långtidseffekter har ännu inte visats på ett tillförlitligt sätt. Få studier har undersökt effekten av sjukgymnastik i kombi-nation med BtA injektioner (för översikt se www.aacpdm.org). Baclofen lokalt i ryggmärgen (intrathecalt) ger minskning av spasticitet och färre bieffek-ter (exempelvis trötthet) än om medicinen ges peroralt. Vi har inte funnit några studier som belyser effekten av sjukgymnastik i kombina-tion med baclofen.
(För översikt se www.aacpdm.org) Genom SDR avlägsnas neurokirurgiskt delar av det sensoriska inflödet från muskelspolar i benen vilket ger en signifikant minskning av spasticitet. En metaanalys av tre studier (34) visa-de att SDR måste kombineras med intensifierad sjukgymnastisk behandling för att positivt påver-ka grovmotorisk funktion.
LEDRÖRLIGHET Ortopedisk kirurgi är en ofta
använd behandlingsmetod för att minska spas-
ticitet och öka rörligheten. Trots detta finns få med CP fann Østensjø och medarbetare (36) Figur 1. Frågor som kan formu-
översiktsartiklar publicerade och ingen som, ett måttligt samband mellan grad av spastici-
enligt vår vetskap, systematiskt granskat studi- tet och grad av inskränkt rörlighet i benen. Gross Motor Function Clas- erna utifrån vetenskapliga kriterier. Sjukgym- Variationen var stor, speciellt bland barn som sification System (GMFCS) och nastisk behandling intensifieras ofta efter orto- uppvisade måttlig spasticitet. De med god för- pedisk kirurgi för att möjliggöra förbättrad måga till selektiv kontroll av fotledens musk- funktion. Hur sjukgymnastisk behandling i ler hade i mindre utsträckning spasticitet, men samband med olika typer av operationer skall även här var sambandet måttligt. Vissa barn utformas är inte systematiskt utvärderat. En av med medelsvår spasticitet i plantarflexorerna få operationer som är systematiskt granskad är använde endast tåsträckarna medan andra kun-effekten av adduktortenotomi för att förhin- de dra upp foten genom en selektiv aktivering av tibialis anterior. Detta pekar på att spastici- tetsreducerande behandling av plantarflexorer-na kan ha begränsad inverkan på aktiv funk- MUSKELSTYRKA Under senare år har vi fått kun-
tion i fotleden om det inte är spasticiteten som skap om att barn med CP har nedsatt muskel- är den underliggande orsaken till bristande styrka både som en följd av skadan och som koordination. en följd av fysisk inaktivitet. Sjukgymnaster har under lång tid inte testat och tränat mus- kelstyrka hos barn med CP, bland annat för att På vilket sätt påverkar förändrade kroppsfunk-man fruktade att styrketräning skulle öka spas- tioner som spasticitet, inskränkt rörlighet, ticiteten och styvheten i muskulaturen. Att trä- muskelsvaghet och brist på selektiv motorisk na styrka har visat sig ha goda effekter på bland kontroll aktivitetsförmågan hos barn med CP? annat gångförmåga, grovmotorisk funktion I Østensjøs studie (36) visade det sig att förmå-och välbefinnande hos personer med cerebral gan till selektiv motorisk kontroll var av stör-pares (för översikt se 35).
re värde än både graden av spasticitet och inskränkt ledrörlighet för att förutsäga i vilken utsträckning barnen behärskade olika vardags- Hur förhåller sig förändrade kroppsfunktioner aktiviteter och hur mycket hjälp de behövde. till varandra? I en studie av 95 förskolebarn Grovmotorisk funktion klassificerad med Fysioterapi nr 4 / 2006
Fysioterapi nr 4 / 2006
GMFCS var emellertid den bästa prediktorn. inlärningen från föräldrar och andra personer Hur stora problem har barn med CP att som omger barnet är därför centralt när trä- utföra vardagsaktiviteter? Vilka faktorer i ningen på ett så lekfullt sätt som möjligt inte- omgivningen kan påverka hur aktiviteter greras i barnets vardagliga göromål (40). utförs och hur delaktiga barnen är i vardagsli- vet? Østensjø och medarbetare (37) fann att fokus på funktionella förmågor, kan vi då säga barn klassificerade på GMFCS nivå II till V att det finns en klar vetenskaplig grund för att hade stora svårigheter med förflyttning, per- funktionell målinriktad träning ger den bästa sonlig vård och socialt fungerande, men ock- effekten? Svaret blir nej, men framtiden för så att många barn på GMFCS nivå I behärska- detta träningssätt verkar lovande. Många frå- de långt färre aktiviteter och behövde betyd- gor kring vad som är verksamt återstår dock att ligt mer hjälp än man kunde förvänta sig i för- besvara. Hur viktig är samverkan med barnets familj? Är utbildning för föräldrarna och andra personer som omger barnet viktig? Skall trä- ningen ske i grupp, individuellt eller är en kombination av träningsformerna att föredra? Barnets vardagsfungerande står i centrum vid Hur bör principer för motoriskt lärande till-målinriktad funktionell träning (38, 39, 9, 40). lämpas i träningen? Är barnets ålder avgöran-Genom att delta i olika vardagsaktiviteter lär de? Vilken roll spelar barnets grad av funk-sig barn olika färdigheter, utvecklar kompetens tionsnedsättning för resultatet? Under de och upplever kontakt med andra (41, 42, 43). närmsta åren kommer vi med stor sannolikhet Det är viktigt att barnen lär sig funktionella att få svar på många av dessa frågor eftersom förmågor som att förflytta sig, kommunicera, ett flertal studier nu genomförs i olika delar av klä sig och äta, så självständigt som möjligt. världen. Träningen utgår från mål som barn och familj tycker är viktiga (44, 9, 40). CI-terapi för bättre handfunktion – en cupational Performance Measure (COPM; 45) Constraint-Induced Movement Therapy (CI-bilda utgångspunkt för diskussion och samar- terapi) är en metod som syftar till att förbättra bete med habiliteringspersonal kring hur man handfunktionen hos personer med hemiplegi. kan se på barnets resurser och svårigheter. De Metoden har sitt ursprung i experimentell mål som föräldrarna sedan formulerar i sam- grundforskning. När man kirurgiskt avlägsna- verkan med de professionella bör vara specifi- de känseln i ena ”armen” fann man att apor ka, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbe- slutade använda den. När man emellertid fix- gränsade (46). Tydliga mål gör att alla som är erade den icke-påverkade armen började apor-inblandade i barnets träning ges möjlighet att na använda arm och hand igen. Så föddes CI-arbeta med gemensamma krafter för att bistå terapin som kombinerar fixering med intensiv barnet i att uppnå målen (40). Detta kan ock- så öka barnets motivation och vilja att lära. För barn finns två varianter, en form som Studier har visat att barn från fem års ålder kan liknar den som bedrivs för personer med stro-vara delaktiga i att formulera mål genom att ke och en form som är mer anpassad till barn, man använder sig av Perceived Efficacy and med kortare träningsstunder och fixering av Goal Setting System (PEGS; 47). handen snarare än hela armen. Resultaten är När barnet övar på en funktionell aktivitet, lovande (för översikt se 51) men eftersom meto- som att gå i trappan hemma, strävar man efter den är så ny, krävs ytterligare studier innan den att integrera träning av kroppsfunktioner, som kan rekommenderas för användning regelmäs-muskelstyrka och koordination i aktiviteten sigt i klinisk praktik.
(2) . Lika viktigt är att anpassa omgivningen, som en ledstång anpassad efter barnet eller en Kompletterande och alternativ individuellt anpassad stol om målet är att kun- na äta själv. Att barnet övar ofta är en viktig Kompletterande terapier som exempelvis rid-förutsättning för inlärning (48, 49, 50). Stöd i ning (52), behandling med olika typer av orto- Fysioterapi nr 4 / 2006
Fysioterapi nr 4 / 2006
ser (53), elektrisk stimulering (54), akupunktur 4.Crenna P, Iverno M. Objective detection of pathop-(55) börjar systematiskt utvärderas och tar möj- hysiological factors contributing to gait disturbances ligen så småningom plats bland terapier som in supraspinal lesions. In Ferdizzi E, Avanzini G, rekommenderas utifrån en god vetenskaplig editors. Motor Dev Children. John Libbey & Company, grund. Med alternativa metoder menas metoder 5.Brouwer B, Smits E. Corticospinal input onto motor vars syfte är att förhindra, diagnostisera och neurons projecting to ankle muscles in individual with förbättra en sjukdom eller funktionsnedsätt- cerebral palsy. Dev Med Child Neurol 1996; 38:787- ning på ett sätt som inte är officiellt godkänt. 796.
För många yrkesverksamma innebär alternati- 6.Valvano J, Newell KM. Practice of a precision va metoder behandlingar som inte vilar på isometric grip-force task by children with spastic vetenskaplig grund. Ofta lovar metoderna mer cerebral palsy. Dev Med Child Neurol 1998;40:464-än vad som kan anses rimligt att hålla (55). Hit 473.
hör exempelvis olika reflexterapier, inandning 7.Forssberg H. Neural control of human motor av syre under övertryck, terapi enligt Doman development. Curr Op Neurobiol 1999; 9: 676-682.
metoden. 8.Hadders-Algra M, van der Fits IB, Stremmelaar EF, Touwen BC. Development of postural adjustments during reaching in infants with CP. Dev Med Child Under senare år har vi fått ökad kunskap om 9.Ketelaar M, Vermeer A, Hart H, van Petegem-van vad det kan innebära att vara vuxen och ha Beek E, Helders PJM. Effects of a functional therapy diagnosen CP. Ett livsperspektiv ger möjlighet program on motor abilities of children with cerebral att avgöra vad som är viktigt i behandling palsy. Phys Ther 2001; 81:1535-1545under barn- och ungdomsåren och om vissa 10.Hung YC, Charles J, Gordon AM.Bimanual problem kan förebyggas. Vi har bland annat coordination during a goal-directed task in children fått kunskap om hur gångfunktionen ändrar with hemiplegic cerebral palsy. Dev Med Child Neurol. sig med ökad ålder (56, 57). Något färre än hälf- ten av de vuxna som kunde gå med eller utan 11.Eliasson AC. Improving the use of hands in daily hjälpmedel som barn fick försämrad gångfunk- activities: aspects of the treatment of children with tion när de blev äldre och en av tio slutade helt cerebral palsy. Phys Occup Ther Pediatr. 2005;25(3):gå. Det var ofta de som lärt sig gå sent. Vanli- ga orsaker till nedsatt gångförmåga var spasti- 12.Brogren Carlberg E, Hadders-Algra M. Postural citet, smärtor, knäproblem och brist på anpas- dysfunction in children with cerebral palsy: some sad fysisk träning. Vilken typ av sjukgymnas- implications for therapeutic guidance. Neural Plast. tik de hade som barn verkade ha betydelse för 2005;12(2-3):221-228om de var fysiskt aktiva som vuxna. Fysiskt 13.Mutsaarts M, Steenbergen B, Bekkering H. aktiva personer hade oftare fått sjukgymnastik Anticipatory planning deficits and task context där man lagt tonvikt vid funktionella aktivite- effects in hemiparetic cerebral palsy. Exp Brain Res. 2006; 15.
14.ICF, svensk version. Klassifikation av funktionstill- stånd, funktionshinder och hälsa. Socialstyrelsen, 1.Scrutton D, Damiano D, Mayston M. Management of the motor disorders in children with cerebral palsy. 15.Himmelmann K, Hagberg G, Beckung E, Hagberg Clin Dev Med 2nd ed. MacKeith Press:London 2004. B, Uvebrandt P. Changing panorama of cerebral palsy 2.Valvano J. Activity-focused motor interventions for in Sweden. IX. Prevalence and origin in the birth year children with neurological conditions. Phys Occup period 1995-98. Acta Paed 2005;94:287-294.
16.Bax, M, Goldstein M, Rosenbaum P, Leviton A, 3.Nashner LM, Shumway-Cook A, Marion O. Stance Paneth N, Dan B, Jacobsson B, Damiano D. Proposed posture control in selected groups of children with definition and classification of cerebral palsy, April cerebral palsy: Deficits in sensory organization and 2005. Dev Med Child Neurol 2005;47:571-576.
muscular coordination. Exp Brain Res 1983;49:393- 17.SCPE; Surveillance of cerebral palsy in Europe: a collaboration of cerebral palsy surveys and registers. Fysioterapi nr 4 / 2006
Fysioterapi nr 4 / 2006
32.Fridén J, Lieber RI. Spastic muscle cells are 18.Scrutton D, editor. Management of the motor shorter an stiffer than normal cells. Muscle Nerve disorders in children with cerebral palsy. Clin Dev Med 1st ed. Oxford: Blackwell Scientific Publications Ltd 33.Fehlings K, Yeung K, Teplicky R. The Use of Botulinum Toxin in Children with Muscle Stiffness: An 19.Beckung E, Hagberg G. Neuroimpairments, activity Update. Keeping Current 02-01 www.canchild.ca limitations, and participation restrictions in children 34.McLaughlin J, Bjornson K, Termin N et al. Selective with cerebral palsy. Dev Med Child Neurol 2002;44: dorsal rhizotomy: meta-analysis of three randomized controlled trials. Dev Med Child Neurol 2002;44:17-25.
20.Lepage C, Noreau L, Bernard P-M, Fougeyrollas P. 35.Lindström B, Larsson B. Positiva effecter av Profile of handicap situations in children with cerebral styrketräning vid skador I centrala nervsystemet. palsy. Scand J Rehabil Med 1998;30:263-272 21.Haley SM, Coster WJ, Ludlow LH, Haltiwanger JT, 36.Østensjø, S, Carlberg EB, Vøllestad NK. Motor Andrellos PJ. Pediatric Evaluation of Disability impairments in young children with cerebral palsy: Inventory (PEDI). Development, Standardization and relationship to gross motor function and everyday Administration Manual. Boston: Boston University, activities. Dev Med Child Neurol 2004;46:580-589.
37.Østensjø, S, Carlberg EB, Vøllestad NK. Everyday 22.Nordmark E, Orban K, Hägglund G, Jarnlo G- functioning in young children with cerebral palsy: B.The American paediatric evaluation of disability functional skills, caregiver assistance and modifica- inventory (PEDI). Applicability of PEDI in Sweden for tions of the environment. Dev Med Child Neurol children aged 2.0 – 6.9 years. Scand J Rehab Med 38.Bower E, Mc Lellan D, Arney J, Campbell M. A 23.King GA, McDougell J, Palisano RJ, Gritzan J, randomised controlled trial of different intensities of Tucker MA. Goal Attainment Scaling: Its use in physiotherapy and different goal-setting procedures evaluating pediatric therapy programs. Phys Occup in 44 children with cerebral palsy. Dev Med Child 24.Russell DJ, Rosenbaum PJ, Avery LM, Lane M. 39.Bower E, Michell D, Burnett M, Campbell M, Gross Motor Function Measure (GMFM-66 & GMFM McLellan D. Randomised controlled trial of physiothe- 88). Users manual. London: Mac Keith Press, 2002.
rapy in 56 children with cerebral palsy followed for 18 25.Palisano R, Rosenbaum P, Walter S, Russell D, months. Dev Med Child Neurol. 2001;43:4-15.
Wood E, Galuppi B. Development and reliability of a 40.Ekström Ahl L, Johansson E, Granat T, Brogren system to classify gross motor function in children Carlberg E. Functional therapy for children with with cerebral palsy. Dev Med Child Neurol 1997;39: cerebral palsy – an ecological approach Dev Med 26.Rosenbaum PL, Walter SD, Hanna SE, Palisano 41.Bronfenbrenner U. The ecology of human RJ, Russell DJ, Raina P, Wood E, Bartlett DJ, Galuppi B. Prognosis for gross motor function in cerebral palsy. Creation of motor development curves. JAMA 42.Ma H, Trombly C, Robinson-Podolsky C. The effect of context on skill acquisition and transfer. Am J 27.Manual Ability Classification System, svensk 43.Gentile AM. Implicit and explicit processes during 28.Shumway-Cook A, Wollacott M. Motor Control – acquisition of functional skills. Scand J Occup Theory and Practical Application 2nd ed. Baltimore, MD : Lippincott Williams & Wilkins, cop. 2001 44.Law M, Darrah J, Pollock N, King G, Rosenbaum P, 29.Ziv I, Blackburn N, Rang M, Koreska J. Muscle Russell D, Palisano R, Harris S, Armstrong R, Watt J. growth in normal ans spastic mice. Dev Med Child Family-Centred Functional Therapy for Children with Cerebral Palsy: An Emerging Practice Model. Phys 30.Rose J, McGill KC. The motor unit in cerebral palsy. Occup Ther Pediatrics. 1998; 18:83-102.
45.Law M. Baptiste S, Carswell A, McColl MA, 31.Farmer SE, James M. Contractures in orthopedic Polatajko H, Pollock N. Canadian Occupational and neurological conditions: a review of causes and performance Measure (COPM), Canadian Associa- tion of Occupational Therapists, 2005.
Fysioterapi nr 4 / 2006
Fysioterapi nr 4 / 2006
46.Siegert RJ, Taylor WJ. Theoretical aspects of goal-setting and motivation in rehabilitation. Disab Rehab Här kan du hitta systematiska översikter över olika behand-
lingar för barn med CP
47.Missiuna C, Pollock N, Law M. Perceived Efficacy and Goal Setting System (PEGS). Hartcourt AACPDM www.aacpdm.org - gå vidare till Resources och klicka sedan på Outcome 48.Lesensky S, Kaplan L. Motor learning - putting Här finns systematiska översikter över behandling med Conductive Education, NDT theory into practice. Occup practise. 2000; 25:13-16. (Bobath-terapi), effekt av adductortenotomi på höftledssubluxation, effekt av sjukgym- 49.Trahan J, Malouin F. Intermittent intensive nastik efter BtA injektioner samt effekt av baclofen på spasticitet. physiotherapy in children with cerebral palsy: a pilot study. Dev Med Child Neurol 2002;44(4):233-9.
CanChild www.canchild.ca - gå vidare till document directory och sedan till Keeping 50.Ödman P, Öberg B. Effectiveness of intense training for children with cerebral palsy – a compari- Här finns ett flertal översikter över aktuella områden som exempelvis behandling med son between children and youth habilitation and BtA, användandet av gipsning och ortoser, betydelsen av föräldrastöd och alternativa conductive education J Rehab Med 2005;37:263-270 51.Charles, J, Gordon AM. A critical review of constrint-induced movement therapy and forced use PEDro – Physiotherapy Evidence Database - www.pedro.fhs.usyd.edu.au - använd in children with hemiplegia. Neural Plasticity sidans sökmotor. Alla studier (med undantag av översiktsartiklar) är skattade enligt ”PEDro scale” som ett mått på studiens vetenskapliga kvalitet.
52.Meregillano G. Hippotherapy. Phys Med Rehabil Cochrane www.cochrane.org - använd sidans sökmotor. Bland annat finns två 53.Morris C. A review of the efficacy of lower limb översikter över behandling med BtA i kombination med andra behandlingar.
orthoses used for cerebral palsy. Dev Med Child Neurol 2002; 44: 205-11.
SBU www.sbu.se Alert-rapport angående Konduktiv pedagogik (2001).
54.Kerr C, McDowell B, McDonough S. Electrical stimulation in cerebral palsy: a review of effects on strength and motor function. Dev Med Child Neurol. 2004 Mar;46(3):205-213.
55.Liptak GS. Complementary and alternative therapies for cerebral palsy. Ment Retard Dev Disabil Res Rev. 2005;11(2):156-163.
56.Andersson C, Mattsson E. Adults with cerebral palsy: a survey describing problems, needs, resour-ces, with special emphasis on locomotion. Dev Med Child Neurol 2001;43:76-8257.Jahnsen R, Villien L, Egeland, Stanghelle JK, Holm I Locomotion skills in adults with cerebral palsy. Clin Rehab 2004;18:309-316. 58.Jahnsen R, Villien L, Stanghelle JK, Holm I. Coping potential and disability--sense of coherence in adults with cerebral palsy. Disabil Rehabil. 2002 Jul 10;24(10):511-8.
Fysioterapi nr 4 / 2006
Fysioterapi nr 4 / 2006

Source: http://www.fysioterapi.se/admin/filer/Forskning_pagar_fysioterapi_nr6_7_2006.pdf