Årsrapport 1997

förgiftningar/förgiftningstillbud hos människor Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud hos djur Under 2010 mottog Giftinformationscentralen (GIC) totalt 77 362 telefonförfråg-ningar, vilket är i samma storleksordning som föregående år. Andelen samtal från sjukvården fortsätter dock att öka och under 2000-talet har de akuta samtalen från läkarkåren stigit med drygt 60%. Denna ökning blir för jourverksamheten mest på-taglig under sena kvällar och nätter när bemanningen är som lägst, vilket på sikt medför behov av resursförstärkningar. Gällande förgiftningspanoramat fortsätter trenden att nya missbruksdroger som be-ställs över Internet ständigt tillkommer. Ofta är det oklart vad som intagits och i vil-ken dos. GIC har inom detta område ett nära samarbete med polis, tull, missbruks-vården och lagstiftande myndigheter. I missbrukarkretsar förekommer allt oftare att tabletter löses upp i vatten och injiceras intravenöst. En uppföljning av sådana tillbud har påbörjats. Ovanligt många frågor kring befarade svampförgiftningar inkom denna säsong (2 091 samtal) och ett flertal allvarliga fall inträffade, varav ett dödsfall. Femton vetenskapliga artiklar producerade av GIC har publicerats under 2010 och dessutom har nio vetenskapliga arbeten utförda vid GIC presenterats vid den internationella europeiska kongressen i klinisk toxikologi (EAPCCT) i Bordeaux. Den vietnamesiske gästforskare som handletts under fem år vid GIC disputerade i december. Bland utbildningsaktiviteterna kan nämnas den specialistkompetenskurs för läkare som GIC anordnade i november. På begäran från utbildningsinstitutet IPULS ökades antalet kursdeltagare trefalt till 75 stycken. Kursutvärderingen utföll mycket positivt. Biståndsprojektet i samarbete med Kemikalieinspektionen (KemI) fortskred även detta år. Under en vecka besökte tre läkare från Makedonien GIC i syfte att utveckla landets giftinformationsverksamhet. Även från Rumänien kom två läkare på studiebesök. Integreringen av GIC i Läkemedelsverket är en pågående process med många aspekter att ta hänsyn till. GIC startade sin verksamhet 1960 varför det under året funnits anledning att uppmärksamma detta med ett 50-års jubileum. Stockholm i mars 2011 Mark Personne Verksamhetschef Den svenska Giftinformationscentralen (GIC) startade år 1960 vid Karolinska sjuk-huset som en av de första i Europa och är den enda i landet. Efter att ha haft flera olika huvudmän tog Apoteket AB över driftsansvaret för GIC 1988. Sedan den 1 november 2009 drivs GIC som en enhet inom Läkemedelsverket. Verksamheten är sedan början av 70-talet lokaliserad till Eugeniahemmet på Karolinska sjukhuset. Förgiftningar i Sverige Ungefär 11 000 vuxna personer läggs varje år in på sjukhus på grund av förgiftning. Majoriteten av dessa har tagit läkemedel i överdos. Dödligheten i förgiftningar har minskat över tiden och uppgår nu till ca 800 personer årligen. De flesta av dessa dödsfall sker utanför sjukhus. Endast ca 0,5% av de patienter som inlagts på grund av förgiftning avlider. Ett antal missbruksrelaterade dödsfall tillkommer därutöver. När det gäller småbarn vårdas cirka 600 barn under 10 år på sjukhus årligen. Endast ett fåtal av dessa utvecklar allvarliga förgiftningssymtom. Dödligheten i småbarns-gruppen är i det närmaste obefintlig och antalet som behöver sjukhusvård har halve-rats under det senaste decenniet. Personal GIC har 32 anställda medarbetare: 5 läkare, 23 apotekare, 3 sekreterare och 1 nät-verkstekniker/systemadministratör. Läkarna är specialister inom intensivvård. De ingår i ett bakjourssystem med tillgänglighet dygnet runt. Läkarna har även möjlighet till sex veckors klinisk tjänstgöring per år vid en intensivvårdsavdelning. Apotekarnas viktigaste uppgift är telefonrådgivning, men en stor del av arbetstiden ägnas också åt riskbedömning av produkter, utarbetande av substansdokument samt sam-manställande av epikriser och profylaktiskt material. En internutbildning på tre till sex månader krävs innan en apotekare får besvara telefonförfrågningar självständigt.
GIC:s huvuduppgift är att per telefon informera om risker, symtom och behandling
vid olika typer av akut förgiftning. Telefonrådgivningen är tillgänglig dygnet runt alla
dagar på året för allmänhet och sjukvårdsinstanser. Under kontorstid svarar tre
apotekare i telefon. Vid behov finns ytterligare apotekare tillgängliga. Kvällar, helger
och nätter är bemanningen lägre. En läkare är ständigt tillgänglig som bakjour.



TELEFONFÖRFRÅGNINGAR
Antalet frågor uppgick 2010 till 77 362. Utvecklingen av antalet frågor under perio-
den 1961-2010 framgår av figur 1.

Figur 1. Antal frågor till GIC. Utveckling under åren 1961-2010

Genomsnittet samtal per dygn var 212 st med flest samtal mellan kl 16 och 20, men
även på förmiddagen mellan kl 9 och 12 kom det många samtal. Variationen under
dygnets timmar framgår av figur 2.
Figur 2. Dygnsvariation

Under sommarmånaderna och tidig höst har GIC sin högsäsong. Då finns det mycket
i naturen (bl a bär, svamp, getingar och huggormar) som både barn och vuxna expo-
neras för. Genomsnittet samtal per dygn under juni-september var 232 st. Säsongs-
variationen kan utläsas i figur 3.
Figur 3. Säsongsvariation
Av de totalt 77 362 frågor som centralen mottog år 2010 rörde 65 361 människor och
4 704 djur, medan resterande 7 297 var frågor av allmän karaktär. Frågornas fördel-
ning framgår av figur 4.
Figur 4. Fördelning av antalet frågor (n=77 362)

AKUTA FÖRGIFTNINGAR/FÖRGIFTNINGSTILLBUD HOS
MÄNNISKOR

Av de 65 361 frågor som gällde förgiftningar/tillbud hos människor kom majoriteten
från allmänheten. Sjukvården svarade för en dryg fjärdedel och endast ett par procent
utgjordes av övriga frågeställare (figur 5).
46% av frågorna rörde barn under 10 år, 46% vuxna och 8% ungdomar 10-19 år. Då
förgiftningsmönstret skiljer sig väsentligt mellan dessa grupper redovisas de var för
sig nedan.
Figur 5. Frågeställare, förgiftning/tillbud, människa (n=65 361)

Överdosering med vissa receptfria, smärtstillande läkemedel – vuxna
och ungdomar >10 år

GIC har genom åren följt utvecklingen av antalet överdoseringsfall med receptfria,
smärtstillande läkemedel. Sedan den 1 november 2009 får vissa av dessa försäljas i
dagligvaruhandeln. En oro för att en ökad tillgänglighet skulle leda till en kraftig ök-
ning av antalet överdoseringsfall finns, men hittills har GIC inte sett någon markant
ökning av antalet förfrågningar gällande paracetamol och ibuprofen, som är de
receptfria läkemedel som GIC får flest frågor om (figur 6). GIC fortsätter att noggrant
följa förfrågningsutvecklingen gällande dessa läkemedel.
Figur 6. Antal förfrågningar om paracetamol och ibuprofen under åren 2000-
2010 – vuxna och ungdomar >10 år

Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud - barn <10 år

GIC mottog 30 372 frågor angående barn <10 år. Av dessa rörde knappt 80% barn i
åldersgruppen 1-4 år och gällde något oftare pojkar än flickor (figur 7). Olycksfall i
hemmiljö, samt feldosering eller förväxling av läkemedel, var vanligast. Majoriteten
av frågorna (ca 90%) gällde förtäring.

Figur 7. Fördelning ålder/kön, barn <10 år (n=30 372)

Vanligast förekommande är att barn smakar på kemiska produkter, framför allt hus-
hållskemikalier och hygienprodukter. Knappt hälften av frågorna till GIC under 2010
rörde sådana produkter. 30% av frågorna gällde barn som fått i sig läkemedel och
12% växter. Resten av frågorna rörde tobak, svampar, insekter, ormar m m (figur 8).
Figur 8. Förgiftningsmedel, barn <10 år (n=30 372)
De vanligaste kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland
barn <10 år (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter inom parentes)
Rengöringsmedel: maskindiskmedel, allrengöring, tvättmedel m m (39%)
Hygienprodukter: schampo, tvål, hudkräm m m (14%)
Bekämpningsmedel (4%)
Desinfektionsmedel (4%)
Bränsle: petroleumdestillat t ex tändvätskor, lampoljor (4%)
Av de 14 842 barntillbuden med kemiska produkter bedömdes förgiftningsrisken som
relativt liten i 90% av fallen och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig.
För resterande 10% rekommenderades sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till
sjukvården. Hälften av dessa förgiftningstillbud involverade produkter innehållande
petroleumdestillat, som kan ge kemisk lunginflammation om de kommer ner i luft-
vägarna (t ex tändvätska, lampolja, lacknafta, vissa bilprodukter) eller frätande pro-
dukter (t ex propplösare, vissa maskindiskmedel, vissa toalettrengöringsmedel, 24%-
ig hushållsättika). De vanligaste kemiska produkterna där tillbuden bedömts innebära
förgiftningsrisk presenteras i figur 9.
Figur 9. Vanligaste kemiska produkter som föranlett sjukvård, barn <10 år
(n=1 458)

De vanligaste läkemedlen involverade i förgiftningar/tillbud bland barn <10 år
(% av totala antalet frågor om läkemedel inom parentes)
Analgetika, inkl antiinflammatoriska och antireumatiska medel (23%)
Hostmedel (11%)
Hälsokost, naturläkemedel (6%)
Antihistaminer för systemiskt bruk (5%)
Vitaminer (4%)
Förgiftningsrisken bedömdes som relativt liten i 88% av de 9 111 läkemedelstillbu-
den. Vanliga tillbud som i princip är ofarliga gäller vitaminer, hälsokostpreparat och
p-piller.
I 12% av fallen rekommenderades sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjuk-
vården. De vanligaste läkemedlen där tillbuden bedömts innebära förgiftningsrisk
presenteras i figur 10. Andra läkemedel som innebär stor förgiftningsrisk, t ex mala-
riapreparat, hjärt- och blodtrycksmediciner, framgår inte av tabellen då det totala
antalet förgiftningstillbud med dem är litet.

Figur 10. Vanligaste läkemedel som föranlett sjukvård, barn <10 år (n=1 093)

Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel Barntillbud med växter

3 645 frågor gällde barn som smakat på växter. De flesta av dessa tillbud bedömdes
inte innebära någon förgiftningsrisk. Knappt 4% rekommenderades att uppsöka
sjukvård eller befann sig redan på sjukvårdsinrättning.
De vanligaste tillbuden som bedömts innebära risk har varit fall där barn ätit av väx-
ter med starkt irriterande växtsaft (t ex garderobsblomma, gummiplanta, skvätt iväg)
eller fått sådan växtsaft i ögonen. Andra riskabla tillbud har inträffat med giftiga
växter som t ex stormhatt, fingerborgsblomma, liljekonvalj, gullregn och idegran.
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud – ungdomar 10-19 år

Det totala antalet frågor till GIC år 2010, angående ungdomar i åldersgruppen 10-19
år, var 4 969. En dryg tredjedel av dessa rörde intag, framförallt av läkemedel, i själv-
destruktivt syfte. I ytterligare 17% av fallen hade överdos skett avsiktligt, men syftet
med överdosen var oklar. Nästan en fjärdedel av tillbuden berodde på olycksfall och
6% på missbruk. I figur 11 visas fördelningen mellan de olika typerna av förgiftning.
Figur 11. Orsak till förgiftning, ungdomar 10-19 år (n=4 969)

I ungdomsgruppen var förgiftningar/tillbud med läkemedel vanligast och uppgick till
63% av frågorna. Kemiska produkter utgjorde en dryg femtedel medan övriga för-
giftningsmedel svarade för en mindre andel (figur 12).
Figur 12. Förgiftningsmedel, ungdomar 10-19 år (n=4 969)
De vanligaste läkemedlen, inkl narkotika, involverade i förgiftningar/tillbud
bland ungdomar 10-19 år (% av totala antalet frågor om läkemedel inom parentes)

Analgetika inkl antiinflammatoriska och antireumatiska medel (27%)
Psykoanaleptika inkl antidepressiva medel (19%)
Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (15%)
Narkotika (7%)
Antihistaminer för systemiskt bruk (6%)
Av de totalt 3 375 läkemedelsfallen i ungdomsgruppen rekommenderades 66% sjuk-
husvård eller gavs behandlingsråd till sjukhus. För resterande 34% bedömdes för-
giftningsrisken som relativt liten. De läkemedel som presenterats ovan var också de
som oftast föranledde sjukhusvård.
De vanligaste kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland
ungdomar 10-19 år (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter inom
parentes)
Rengöringsmedel (17%)
Bränsle (11%)
Gaser (11%)
Hygienprodukter (11%)
Förgiftningsrisken bedömdes som relativt liten i 64% av de totalt 1 111 tillbuden och
en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig. För resterande 36% rekommendera-
des sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukhus. De produkter som oftast för-
anledde sjukhusvård i ungdomsgruppen var kraftigt irriterande/frätande rengörings-
medel, gaser samt produkter innehållande petroleumdestillat, som kan ge kemisk
lunginflammation om de kommer ner i luftvägarna.
Vanligast var olyckstillbud där man råkat få i sig av en kemisk produkt eller fått ett
stänk i ögat. I knappt 5% av fallen intogs en kemisk produkt i självdestruktivt syfte.
Akuta förgiftningar/förgiftningstillbud - vuxna

Bland vuxna är olika typer av olycksfall, inklusive olycksfall på arbetet och tillbud
vid kemikalieanvändning i hemmiljö, de vanligaste orsakerna till förgiftning/tillbud.
En dryg tredjedel av de totalt 30 020 frågorna härrörde från denna grupp (figur 13).
Det är dock bland de avsiktliga förgiftningarna (inkl självdestruktiv handling) en
dryg tredjedel av frågorna, som de allvarligaste förgiftningsfallen finns. Dessa
förgiftningar orsakades huvudsakligen av läkemedel, inkl narkotika.
Feldosering/förväxling av framförallt läkemedel stod för 19% av frågorna. Majorite-
ten av dessa frågor kom från privatpersoner som oavsiktligt tagit t ex dubbel dos av
ett läkemedel, vilket sällan innebär någon förgiftningsrisk.

Figur 13. Orsak till förgiftning, vuxna (n=30 020)

Förgiftningar/tillbud med läkemedel var vanligast och svarade för drygt hälften av
frågorna. Kemiska produkter stod för en tredjedel medan narkotika, växter, insekt,
orm och svamp utgjorde en mindre del (figur 14).
Figur 14. Förgiftningsmedel, vuxna (n=30 020)

De vanligaste läkemedlen, inkl narkotika, involverade i förgiftningar/tillbud
bland vuxna (% av totala antalet frågor om läkemedel inom parentes)
Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (22%)
Analgetika inkl antiinflammatoriska och antireumatiska medel (20%)
Psykoanaleptika inkl antidepressiva medel (12%)
Narkotika (6%)
Antiepileptika (6%)
I vuxengruppen rekommenderades 59% av de totalt 16 501 läkemedelsfallen sjuk-
husvård eller gavs behandlingsråd till sjukhus. Här fanns många allvarliga överdose-
ringar. För resterande 41% bedömdes förgiftningsrisken som relativt liten. Många av
de ofarliga tillbuden gällde personer som oavsiktligt tagit dubbel dos av ett läkeme-
del.
De vanligaste kemiska produkterna involverade i förgiftningar/tillbud bland
vuxna (% av totala antalet frågor gällande kemiska produkter inom parentes)
Rengöringsmedel (25%)
Gaser (12%)
Bilprodukter (8%)
Hygienprodukter (7%)
Desinfektionsmedel (7%)
Bränsle (7%)
Förgiftningsrisken bedömdes som relativt liten i 58% av de totalt 10 040 tillbuden
och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig. För resterande 42% rekommen-
derades sjukhusvård eller gavs behandlingsråd till sjukhus. De produkter som oftast
föranledde sjukhusvård var frätande rengöringsmedel, gaser och industrikemikalier.
Bränsle, desinfektionsmedel eller kylarglykol som förtärts i stället för sprit innebar
också en stor risk.
I drygt hälften av fallen skedde exponeringen genom inandning eller stänk i ögat. Det
var också relativt vanligt att man av misstag råkat få i sig av en kemisk produkt.
AKUTA FÖRGIFTNINGAR/FÖRGIFTNINGSTILLBUD HOS

GIC svarar även på frågor om förgiftningar som rör djur i mån av tid och informa-
tionstillgång (humanfallen prioriteras alltid). År 2010 var antalet frågor 4 704 varav
85% gällde hundar, 13% katter och 2% övriga djurslag.
En knapp majoritet av frågorna rörde kemiska produkter (framförallt hushållskemi-
kalier), medan läkemedel utgjorde en tredjedel. 11% av frågorna gällde växter och
resterande frågor övriga medel (figur 15). Förgiftningsrisken bedömdes som relativt
liten och en enkel åtgärd på olycksplatsen var tillräcklig i 64% av fallen. För reste-
rande 36% rekommenderades veterinärkontakt eller gavs behandlingsråd till veteri-
när. Av dessa hade 21% av djuren fått i sig bekämpningsmedel, framförallt råttgift.
10% var hundar som ätit choklad och 12% var hundar eller katter som fått i sig anti-
inflammatoriska och antireumatiska medel, vilka de är känsliga för.
Figur 15. Förgiftningsmedel, djur (n=4 704)


GIC:s uppgift är att informera allmänhet, läkare och annan sjukvårdspersonal om ris-
ker, symtom och behandling vid akut förgiftning. Toxikologiska och medicinska data
samlas in från olika källor, utvärderas och bearbetas för att kunna användas i rådgiv-
ningsverksamheten. GIC bevakar också kontinuerligt vilka nya läkemedel som regi-
streras och uppgifterna förs in i databasen. Förgiftningsmedel och förgiftningsmöns-
ter förändras och behandlingsmetoderna utvecklas. Det är därför viktigt att följa ut-
vecklingen så att den information som ges är aktuell.
Substansdokument
Centralen har en ambition att det ska finnas uppdaterade monografier på alla läke-
medel, kemiska ämnen och biologiska toxiner (växter, svampar, djur) som ofta före-
kommer i samband med förgiftningar. För detta ändamål sker bl a en kontinuerlig
bevakning av artiklar i medicinska tidskrifter. Informationen används som underlag
för substansdokument som fokuserar på risker, symtom och behandling vid förgift-
ningar.
Epikriser
Ett viktigt underlag för GIC:s rådgivning är de epikriskopior (kopior på journalsam-
manfattningar) på förgiftningsfall som landets sjukhus på frivillig basis skickar till
centralen varje år. Särskilt betydelsefull är informationen om förgiftningar med läke-
medel och kemikalier som är nya på marknaden. Av de epikriser som inkom till GIC
under 2010 gällde 80% läkemedel och resterande 20% kemikalier och biologiska
toxiner (växter, svampar, djur). Epikrisinflödet uppskattas motsvara 1/3 av landets
sjukhusvårdade förgiftningsfall. Centralen gör även fortlöpande telefonuppföljningar
av intressanta förgiftningstillbud där sjukhusvård ej bedömts vara nödvändig.
Produktdeklarationer
Olyckstillbud med kemiska produkter är relativt vanliga. För att kunna göra en så
korrekt bedömning som möjligt i varje enskilt fall och ge adekvata råd måste GIC ha
detaljerad information om innehållet i olika kemiska produkter. Informationen som
behandlas strikt konfidentiellt skickas till centralen av tillverkare och importörer på
frivillig basis.
Skyddsblad
Skyddsblad ger bl a en kortfattad information om toxiska risker med olika kemikalier,
samt behandlingsråd vid förgiftningstillbud. För Svenska Brandskyddsföreningens
räkning har nya skyddsblad granskats under året samt äldre reviderats.

Uppföljningar
Förgiftningar med nyregistrerade läkemedel och nya kemiska produkter dokumente-
ras rutinmässigt och fallen följs upp. Speciellt intresse har under året ägnats åt:
∗ antidoter - nya och ovanliga
∗ buprenorfin
∗ bupropion
∗ demensläkemedel - överdosering bland åldringar
∗ exotiska ormar
∗ extravasal injektion - feladministrering
∗ feldosering intravenöst – barn
∗ glykoletrar
∗ huggorm – serumfall, speciellt fall där dubbel dos serum givits
∗ insekticider - icaridin, imidakloprid, tiakloprid
∗ internetdroger – nya missbruksmedel
∗ litiumintoxikation – syns Lithionit-tabletterna på röntgen?
∗ metrotrexat
∗ naturläkemedel inkl bantningsmedel
∗ pregabalin
∗ snigelgift
∗ xylitol – påverkan på hundar
Projekt

Nyregistrerade läkemedel – överdosering
Förgiftningsfall med läkemedel som registrerats under de senaste fem åren står under
särskild bevakning enlig EU-direktiv. Epikriser som kommer in bedöms och de som
är särskilt intressanta sammanfattas. Från detta material har läkemedelsföretagen
möjlighet att erhålla de fallbeskrivningar som rör företagens egna preparat.
Nordiskt glykoleterprojekt
Projektet syftar till att förbättra rådgivningen till och behandlingen av patienter för-
giftade med glykoletrar eller produkter med glykoletrar genom att öka kunskapen om
dessa förgiftningar. Genom ett samarbete, under perioden februari till december
2009, mellan giftinformationscentralerna i Norge, Finland och Sverige samlades in-
formation om förgiftningsfall med glykoletrar in. Detta skedde genom att förfråg-
ningarna följdes upp med telefonintervjuer och/eller insamling av epikriser. I pro-
jektet inkluderades alla produkter med höga halter glykoletrar: bromsvätskor, skri-
varbläck, klotterborttagning samt förgiftningstillbud där större mängd (>15 ml för
barn och >30 ml för vuxna) förtärts av produkter med låga halter (≤10%) glykoletrar.

Antidotdatabasen
Ökat arbete sedan 2009 p g a avregleringen av apoteksmarknaden. Sedan januari
2011 tillhör alla sjukhusapotek inte längre Apoteket AB. GIC har fortsatt tillgång till
databasen som ligger kvar hos Apoteket AB. Avtal finns med Apoteket AB om
åtkomst t o m juni 2011. Under tiden utreder Läkemedelsverket ny antidotdatabas.
Samverkansprojekt avseende Toxicitetsutredning och Riskbedömning av Internet-
Droger baserat på laboratorieAnalyser (STRIDA)
Ett relativt nytt och växande fenomen är att många syntetiska preparat eller växtpro-
dukter med psykoaktiva effekter saluförs öppet på olika Internetsidor (s k Internet-
droger) som legala alternativ till de illegala drogerna. Utbudet av droger förändras
dock snabbt samtidigt som informationen om deras skadeeffekter är ytterst begrän-
sad. Antalet kontakter till GIC gällande Internetdroger har ökat dramatiskt under
senare år. GIC har därför tillsammans med Avdelningen för klinisk farmakologi,
Karolinska Universitetslaboratoriet tagit initiativet till STRIDA, som startade 2010,
vars syfte är att skaffa tillgång till aktuell information om Internetdrogernas preva-
lens, innehåll av aktiva substanser och deras akuta giftighet. Detta kan uppnås genom
att informationen i avidentifierade kopior av sjukhusens patientjournaler kopplas
samman med analyser av biologiska prover hos användare av dessa droger som söker
hjälp inom den svenska sjukvården. De droger som visar sig vara riskabla ur hälso-
synpunkt kan senare klassas som narkotika.
Medarbetare vid GIC har representerat centralen i ett antal nationella och internatio-
nella organisationer och dessutom innehaft olika förtroendeuppdrag.
Nationella uppdrag
∗ Nätverket för den aktuella drogsituationen i Skandinavien (NADIS). Statens Folk-
∗ Läkemedelsnämnden/vetenskapligt råd. Läkemedelsverket ∗ Granskning av SPC-texter rörande överdosering av läkemedel. Läkemedelsver- ∗ Intoxikationsgrupp. Läkemedelsverket/Rättsmedicinalverket ∗ Medicinsk expertgrupp för C-stridsmedel och kemikalier (C-MeG). Socialstyrel- ∗ Arbetsgruppen för "Gränslandsprodukter" ∗ 112-rådet. SOS Alarm ∗ Samverkansgruppen för äldrefrågor. Myndigheten för samhällsskydd och bered- ∗ Grupp med nationellt ansvar för försörjning av vissa vacciner, sera och antidoter. Representanter från Apoteket AB, GIC, Socialstyrelsen, SBL Vaccin AB och Apoteket CW Scheele ∗ Ledamot i Socialstyrelsens Expert- och forskningsråd för bedömning av forsk- ningsprojekt för vilka de olika kunskapscentren äskat finansiellt stöd
Kemiakuten
Sedan 1995 finns Kemiakuten på GIC. Detta är en speciell telefonlinje som rädd-
ningstjänst och andra inblandade kan utnyttja i en akut situation vid kemikalie-
olyckor. GIC ger där, förutom information om kemikaliers akuta hälsorisker och råd
om första hjälpen, även uppgifter om kemikaliers miljörisker, sanering, rekommen-
derade brandsläckningsåtgärder mm. Dessa uppgifter förmedlas från produkternas
säkerhetsdatablad, vilka de medverkande företagen tillställer GIC. Frågeställaren
hänvisas vid behov vidare till expertis inom kemiindustrin för ytterligare information.
Verksamheten finansieras av kemiindustrins branschorganisation Plast & Kemi-
företagen och drivs i nära samarbete med dem och Myndigheten för Samhällsskydd
och Beredskap.
Forskningshandledning
Forskningshandledning av doktorand Sune Forsberg vid Karolinska Institutet, Insti-
tutionen Södersjukhuset.
Internationella uppdrag
∗ General Secretary i European Association of Poisons Centres and Clinical
∗ Ordförande i Nordic Association of Poisons Centres (NAPC) ∗ EU-kommissionens expert grupp om den nya kosmetikaförordningen CPNP working group (Cosmetics Notification Portal) ∗ Medlem i CEFIC. ICE Integration Group ∗ EAPCCT:s arbetsgrupp angående den nya kemikalieförordningen, CLP, gällande harmonisering av information från kemikalieföretagen till Giftinformations-centraler ∗ Clinical Toxinology Short Course. Adelaide, Australien, 1–7 mars 2010. Invited lecturer: Persson H. European snakes and snakebite; Persson H. Mushroom poisoning; Persson H. Plant poisoning; Persson H. Clinical evolving problems – snakes, mushrooms, plants Leonardo da Vinci
För att skapa möjligheter till utbildning och informationsutbyte med andra giftinfor-
mationscentraler i Europa ansökte GIC 2006 om medel inom ett EU projekt, Leo-
nardo da Vinci. Det första Da Vinci-projektet ”Ömsesidigt utbyte av kunskap och
erfarenheter mellan giftinformationscentraler och kliniska toxikologer i Europa" av-
slutades under 2008. För det belönades GIC med Internationella Programkontorets
kvalitetspris som en av två utvalda pristagare.
Under 2008-2010 beviljades GIC ytterligare medel för besök på enheter i England,
Frankrike, Italien och Tyskland. Detta nya projekt, ”Kvalificerad klinisk toxikologi
och giftinformation i ett europeiskt perspektiv”, syftade till att bereda möjlighet för
deltagarna att inhämta ny kunskap från giftinformationscentraler och medicinska av-
delningar för klinisk toxikologi, vilka är specialiserade på områden som i vissa fall är
unika. De valda organisationerna har varierande inriktning och avsikten var att få en
så allsidig belysning som möjligt av deras verksamhet. Projektet gav en fortsatt kom-
petensutveckling men också möjligheten att knyta nya europeiska kontakter och
därigenom öka samarbetet mellan giftinformationscentraler i Europa. Under 2009
besökte medarbetare från GIC Pavia i Italien, London i England och Göttingen i
Tyskland. Detta andra Da Vinci-projekt avslutades under första halvåret 2010 med
besök i Freiburg, Tyskland. Tack vare de goda erfarenheter GIC har från dessa pro-
jekt kommer en ny Da Vinci-ansökan att lämnas in under februari 2011.
Deltagande i: “Expert workshop” för Life Long Learning Programme, Leonardo da Vinci
Samarbetsprojekt med Kemikalieinspektionen (KemI)
I samarbete med Kemikalieinspektionen (KemI) genomförde GIC ett stödprojekt i
Makedonien syftande till att stärka landets kliniska toxikologi och nyetablerade
giftinformationsverksamhet. Två representanter från GIC har tidigare besökt Skopje
och GIC har tagit emot studiebesök från den aktuella Universitetskliniken. Fortsatta
aktiviteter skedde även under 2010 - Läkare från Makedonien deltog både i den
Europeiska kongressen i Bordeaux och det årliga Nordiska mötet för
giftinformationscentraler. Ytterligare ett besök av GIC i Makedonien skedde för att
kontrollera hur utvecklingen av giftinformationscentralen har fortskridit. Projektet
innehåller både utbildningsaktiviteter med medicinsk och toxikologisk inriktning
samt organisatoriskt stöd.
Forskningshandledning
Forskningshandledning av disputerande doktorand (Ha Tran Hung) från Hanoi
Medical University på uppdrag av Karolinska International Research and Training
Committee (KIRT, KI). Vid disputationen den 10 december 2010 försvarades
avhandlingen ”Acute poisoning in Northern Vietnam: epidemiologic, diagnostic and
therapeutic aspects”.
Under festliga och trivsamma former firades GIC:s 50-års jubileum i Läkarsällskapets lokaler 7 oktober. Ett 80-tal gäster från GIC:s alla intresseområden deltog och det framfördes ett stort antal fyndiga och välformulerade hyllningar till jubilaren. Innan middagen tog vid hölls ett par presentationer på temat ”Klinisk toxikologi - dåtid, nutid, framtid” samt ”Döden på operascenen” med sång och musikinslag. Efterfrågan på föreläsningar från GIC är stor. Centralens medverkan i olika utbild-ningsaktiviteter är därför omfattande. Prioriterade grupper är läkare i grund-, specia-list- och efterutbildning, toxikologer samt personal som utbildas i katastrofmedicin. Nedanstående förteckning över föreläsningsverksamheten har indelats efter mål-grupp. Sjukvårdspersonal



SK-kurs - Akuta förgiftningar och metabola syndrom

Under hösten 2010 (22-26 november) arrangerade GIC en specialistkompetenskurs
(SK-kurs) i Stockholm för IPULS räkning. Kursen "Akuta förgiftningar och meta-
bola syndrom" vände sig till blivande specialister i invärtesmedicin och anestesi/
intensivvård. Intresset för kursen var mycket stort och antalet sökande var drygt
225 st fördelat på hela landet. Kursutvärderingen bland de 75 deltagarna var mycket
positiv.


EAPCCT 2010. XXX International Congress of the European Asso-
ciation of Poisons Centres and Clinical Toxicologists. Bordeaux,
Frankrike

∗ Hultén P, Westberg U, Holmgren A. Chlormethiazole poisonings in dogs – the
first case report. Poster. Clin Toxicol 2010;48:315 ∗ Hultén P, Höjer J. Hydrofluoric acid – Experiences of 157 exposures 2003-2008. ∗ Hung HT, Höjer J, Kiem TX, Du NT. A controlled clinical trial of a novel antivenom in patients envenomed by Bungarur multicinctus. Oral Presentation. Clin Toxicol 2010;48:296 ∗ Hägerkvist R, Hultén P, Personne M. Increasing abuse of new cathinone derivatives in Sweden – A poisons centre study for the years 2008-2009. Oral presentation. Clin Toxicol 2010;48:291-2 ∗ Höjer J, Karlson-Stiber C, Carlvik B. Severe metabolic alkalosis in chronic salicylate poisoning. Poster. Clin Toxicol 2010;48:280 ∗ Karlson-Stiber C. The use of N-acetylcysteine (NAC) in poisonings other than paracetamol. Oral presentation. Clin Toxicol 2010;48:270-1 ∗ Persson H, Karlson-Stiber C. Confusing clinical response to exceptional paracetamol overdose. Report of two cases. Poster. Clin Toxicol 2010;48:277 ∗ Salmonson H, Karlson-Stiber C, Persson H. Thrombocytopenia in envenoming by the common European adder, Vipera berus. Oral presentation. Clin Toxicol 2010;48:296-7 ∗ Sjöberg G, Feychting K. Pregabalin overdose in adults and adolescents – Experience in Sweden. Poster. Clin Tocixol 2010;48:282
The 30th International Symposium on Intensive Care and Emergency
Medicine. Bryssel, Belgien
∗ Forsberg S, Höjer J, Ludwigs U. Prognosis in patients presenting with
nontraumatic coma. Poster. Critical Care 2010;14:112 NAPC 2010. XXXII Nordic Association of Poisons Centres. Annual
Meeting. Tallinn, Estland

∗ Enghag M. Carbon monoxide poisoning caused by waterpipe smoking: a case
∗ Lindberg H. External and internal preparedness of Poisons Centres ∗ Lindeman E. Treatment strategies for aconite-induced ventricular arrhytmias ∗ Personne M. Fat emulsion treatment in acute poisoning ∗ Personne M. The role of PICs in the national antidotal supply ∗ Skagius A-S. New antipsychotics (quetiapine) – a case report ∗ Svanhagen A-C. A case of ricin poisoning: moderate symptoms despite large ∗ Westerbergh J. The SPICE phenomenon – what happened? ∗ Åkerman Marie. Hypokalemia due to liquorice ingestion Remissvar, rapporter
Socialdepartementet
∗ Beskrivning av nu gällande rutiner för urval, anskaffning, beredskapslagring samt användning av antidoter och ormserum i Sverige.
Naturvårdsverket
∗ Remissvar ang myndigheternas förslag till genomförande av Europarlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämp-ningsmedel, Dnr 363-7222-09 Rm Svar till olika polismyndigheter samt diverse andra myndigheter Granskning av externt material rörande akuta förgiftningar Fodor E, Hellerud C, Hulting J, Karlson-Stiber C, Abrahamsson L, Nyström T, Andersson D, Sjöholm Å. Glycerolkinasbrist med symtomdebut i vuxen ålder. Ovanlig orsak till koma, metabol acidos, hypoglykemi och hypotermi. Läkartidningen 2010;107:2408-10 Forsberg S, Höjer J, Ludwigs U. Prognosis in patients presenting with nontraumatic coma. Epub ahead of print April 11, 2010 in J Emerg Med Fryckstedt J, Hulting J, Höjer J, Ludwigs U (bokförfattare). Akutmedicin, text-bok/lärobok, 9:e upplagan. Studentlitteratur, Lund, 2010 Hung HT, Höjer J, Du NT. Potentially hazardous environmental factors for poisoning in rural Vietnam: a community-based survey. Southeast Asian J Trop Med Pub Health 2010;41:1021-7 Hung HT, Höjer J, Kiem TX, Du NT. A controlled clinical trial of a novel antivenom in patients envenomed by Bungarus multicinctus. J Med Toxicol 2010;6:393-7 Höjer J, Hung HT, Warrell DA. Life-threatening hyponatraemia after krait bite envenoming – a new syndrome. Clin Toxicol 2010;48:956-7 Höjer J, Karlson-Stiber C. Kronisk salicylatintoxikation kan ge uttalad metabol alkalos. Läkartidningen 2010;107:2896-97 Karlson-Stiber C, Persson H, Warrell D. Use of antivenom in Vipera berus bites – a comment. Wilderness Environ Med 2010;21:180 Lundholm B, Landgren A. Kronisk litiumförgiftning kan vara svår att upptäcka. Läkartidningen 2010;107:496-7 Personne M. Allvarliga akuta förgiftningar – uppdaterade behandlingsmetoder. Läkartidningen 2010;107:2238-40Persson H. Förgiftningar. I: Akut Pediatrik (ed. Norgren et al.). Liber AB 2010, sid 338-48 Persson H. Poisonous plants and fungi. I: Oxford Textbook of Medicine (ed. Warrel D. et al). Oxford University Press 2010, sid1361-71 Persson H, Sjöberg G. Överdosering av Läkemedel. I: FASS 2010. Läkemedelsindu-striföreningens Service AB 2010:3298-347 Sjöberg G, Tellerup M, Persson H. Symtom och risker vid överdosering av tramadol. Läkartidningen. 2010;107:1471-3 Thelander G, Jönsson AK, Personne M, Forsberg GS, Lundqvist KM, Ahlner J. Caffeine fatalities - do sales restrictions prevent intentional intoxications? Clin Toxicol 2010;48:354-8 GIFTINFORMATIONSCENTRALEN
Besöksadress: Eugeniahemmet, Karolinska sjukhuset Telefon: 08 – 610 05 00 (administration)

Source: http://www.giftinformation.se/Documents/%C3%85rsrapport%202010.pdf