Dokument2

ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Högt blodtryck
Vad händer i kroppen?
Ett tillstånd som kan bli sjukdom
Högt blodtryck kallas också för hypertoni. Den som har ett alltför högt
blodtryck har en ökad risk att drabbas av stroke (slaganfall), hjärtinfarkt eller
hjärtförstoring med hjärtsvikt. Hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i
Sverige. Högt blodtryck kan vara allvarligt om det inte kontrolleras och
behandlas.
Eftersom högt blodtryck inte ger några påtagliga symtom eller
varningstecken kan det vara bra att någon gång kontrollera sitt blodtryck.
Man kan till exempel passa på om man ändå besöker sjukvården av någon
annan orsak. Har man väl fått ett högt blodtryck är tillståndet oftast livslångt.
Två olika tryck
Blodtrycket är det tryck som uppstår när blodet drivs från hjärtat ut till alla
kroppsdelar och organ, och tillbaka till hjärtat. Blodet transporterar näring
och syre ut till alla kroppens byggstenar, cellerna. Tillbaka från cellerna
transporteras kolsyra och andra slaggprodukter som utsöndras genom lungor,
njurar, lever och tarm.
Blodet pumpas ut i kärlen med ungefär 60 till 70 hjärtslag per minut när
kroppen är i vila. Blodtrycket är som högst just när hjärtat drar ihop sig. Det
kallas övertrycket, eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat slappnar av
och vilar mellan sammandragningarna, sjunker blodtrycket till sin lägsta nivå
som kallas undertrycket, eller det diastoliska blodtrycket.
Blodtrycket skiftar
Blodtrycket mäts vanligen i millimeter kvicksilver, mm Hg, och anges alltid
med två siffror, till exempel 120/80. Först anges övertrycket och efter
snedstrecket anges undertrycket. Man säger att blodtrycket är 120 över 80.
Hur högt trycket är beror på hur kraftigt hjärtat drar ihop sig och på
motståndet ute i kroppens alla småkärl. Ju smalare småkärl desto högre tryck.
Blodtrycket är inte konstant över dygnet utan varierar ganska mycket. Det är
högre när man är fysiskt aktiv eller när man blir upprörd och lägre när man
slappnar av och vilar. Lägst är blodtrycket som regel under sömnen på senare
delen av natten.
Vilket tryck är för högt?
Ett vanligt övertryck är omkring 110-130 mm Hg. Ett vanligt värde på
undertrycket är omkring 80 mm Hg. Det finns ingen skarp gräns mellan ett
Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras. Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor. ägs av Sveriges landsting och Apoteket
normalt blodtryck som kan sägas vara ofarligt och ett som är riskfyllt.
Övergången är successiv och flytande.
Blodtryck över 140/90 mm Hg brukar betecknas som högt blodtryck. Det
betyder inte att alla med tryck över 140/90 behöver medicin. Om bara det ena
trycket är förhöjt, till exempel 180/80 eller 135/100 räknas det också som
högt blodtryck.
Är det farligt att ha högt blodtryck?
Ett högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och gör i längden
kärlväggarna hårdare och mindre elastiska. Risken för framför allt stroke
ökar med ett alltför högt blodtryck, men också risken för hjärtinfarkt,
hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation i benen.
Livsstil och ålder påverkar trycket
För de allra flesta med högt blodtryck går det inte att hitta en enskild orsak.
Flera omständigheter kan medverka, som ärftliga anlag, övervikt, stress,
matvanor och hög alkoholkonsumtion.
I vår kultur ökar blodtrycket, främst övertrycket, också med ökande ålder.
Den här typen av högt blodtryck, som är den vanligaste, kallas primär eller
essentiell hypertoni. Blodtrycket kan sänkas och kontrolleras med hjälp av
ändrad livsstil och ofta dessutom med läkemedel.
Sjukdom kan ligga bakom
Hos ungefär en tjugondel av personer med högt blodtryck beror tillståndet på
en enskild, och ibland behandlingsbar, orsak. Det kallas då sekundär
hypertoni. Vanligast är en bakomliggande njursjukdom. Andra orsaker kan
vara biverkningar av läkemedel, till exempel p-piller,
graviditetskomplikationer, eller olika hormonrubbningssjukdomar. Vid dessa
sjukdomar bildas för stora mängder av olika hormoner, och det höjer
blodtrycket.
Förträngning av stora kroppspulsådern, coarctatio, leder till ett förhöjt tryck
endast i den övre kroppshalvan. Det är en missbildning som kan opereras,
vanligen under barndomen, och blodtrycket blir efteråt oftast normalt. Högt
blodtryck kan ibland också vara en biverkan av vissa mediciner. Om unga
människor har högt blodtyck finns speciellt stor anledning att misstänka
sekundär hypertoni.
Ett vanligt tillstånd
Ungefär var tionde invånare har ett högt blodtryck som kräver någon form av
behandling. Om man bara räknar den vuxna befolkningen kan det röra sig om
var femte. Lite mer än en halv miljon svenskar äter regelbundet medicin för
högt blodtryck. Högt blodtryck är alltså en vanlig folksjukdom i vårt land.
Det är en av de absolut vanligaste orsakerna till att man går på regelbundna
läkarbesök på en vårdcentral.
Fördelningen mellan kvinnor och män är ganska jämn totalt sett, men olika i
olika åldrar. Bland yngre människor och i medelåldern är högt blodtryck
Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras. Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor. ägs av Sveriges landsting och Apoteket
vanligare hos män. Hos de äldre är det dock tvärtom, högt blodtryck är då
något vanligare hos kvinnor.
När blir det en sjukdom?
Ett måttligt förhöjt blodtryck kan knappast betecknas som sjukdom, det är
snarare ett tillstånd som innebär en ökad risk, ungefär som att röka eller att
köra bil för fort. Det är om det höga blodtrycket börjat ge en mätbar påverkan
på hjärta, hjärna eller njurar som det bör betecknas som en sjukdom.
Kan leda till skador på olika organ
Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till skador på kroppens blodkärl i
form av åderförkalkning. Risken för skador i hjärtat och i kärlsystemet ökar
ju fler andra riskfaktorer man har. Exempel på riskfaktorer som man själv
kan påverka är
• tobaksrökning
• hög alkoholkonsumtion. Tre riskfaktor som man inte själv kan påverka är • ålder • ärftliga anlag för hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder.
Åderförkalkning i hjärnan leder till att de små blodkärlen blir smalare inuti.
Om en liten blodpropp då helt täpper till kärlet kan det leda till stroke som
kan påverka talet eller orsaka förlamning av ena kroppshalvan. I begreppet
stroke ingår också hjärnblödning, som kan ge liknande symtom som en
propp, men som är en betydligt ovanligare komplikation.
Högt blodtryck kan också bidra till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Hjärtsvikten
uppkommer delvis på grund av att det höga blodtrycket ger en tillväxt och
förtjockning av muskeln i hjärtväggen som gör att blodförsörjningen minskar,
och i längden försvagar hjärtats pumpkraft.
Blodkärlen i njurar, ögon och i benen kan också skadas av högt blodtryck.
Symtom och diagnos
Hur märks högt blodtryck?
Man kan få lindriga symtom vid högt blodtryck, som lätt huvudvärk och
trötthet, men det är reaktioner som också kan ha flera andra orsaker. Många
som går omkring med ett alltför högt blodtryck känner ingenting alls. Det
enda sättet att veta säkert om blodtrycket är förhöjt är genom att mäta det.
Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras. Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor. ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Vid riktigt höga blodtryck, så kallad malign hypertoni, kan man få tydligare
symtom som trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är ett
livshotande tillstånd som är mycket ovanligt.
Viktigt att mäta blodtrycket ibland
Alla vuxna personer bör någon gång kontrollera sitt blodtryck. Är blodtrycket
normalt kan man göra en ny mätning efter ungefär fem år. Ligger det i
gränsområdet, kring 140/90, bör man mäta det någon gång per år.
Distriktssköterskan eller företagssköterskan kan ge råd om när det är dags att
diskutera mätvärdena med sin läkare.
Blodtrycksmätning i sjukvården
Blodtrycket mäts oftast genom att man får en manschett, med en uppblåsbar
gummiblåsa inuti, runt överarmen i höjd med hjärtat. Blodtrycket mäts
vanligen efter 5-10 minuters vila i liggande eller sittande ställning.
Först ska manschettens tryck blåsas upp och bli högre än det övre blodtrycket
i kroppen. Sedan släpps trycket sakta ut medan den som undersöker lyssnar
med ett stetoskop på ett blodkärl i armvecket. När pulsljudet börjar höras
mäts övertrycket och när ljudet försvinner igen mäts undertrycket. Eftersom
trycket varierar från en gång till en annan mäts det oftast vid flera tillfällen
för att se om det är för högt.
Ibland tas blodtrycket även när man står upp. Det görs framför allt på äldre
eller på personer med diabetes för att se om blodtrycket sjunker påtagligt i
stående ställning. Det kan i så fall ge biverkningar i form av yrsel.
Att mäta blodtrycket själv
Det är ännu inte så vanligt att man själv mäter sitt blodtryck i hemmet.
Förmodligen kommer det att bli vanligare, på samma sätt som många
personer med diabetes mäter sitt blodsocker själv. Det finns apparater för
blodtrycksmätning att köpa på exempelv is apoteket. De består också av en
manschett som man fäster runt överarmen, men man behöver inte lyssna efter
ljuden med stetoskop. Siffrorna kommer istället upp digitalt på en skärm när
luften släpps ut.
Det har visat sig finnas skillnader mellan det mätvärde man får när man
mäter blodtrycket hemma i lugn och ro och det som tas av sjukvården. Där
brukar trycket vara något högre, eftersom man ofta spänner sig omedvetet när
man ska undersökas.
Det övre trycket viktigast
Idag är det väl dokumenterat att det övre trycket, det systoliska, är det som
bäst förutsäger risken för komplikationer, åtminstone om man är över femtio
år. En anledning är att övertrycket stiger mer med åldern ju stelare
blodkärlsväggarna är. Det avspeglar graden av åderförkalkning,
arterioskleros.
Det är till och med så att enbart ett högt övertryck innebär en större risk än
när båda trycken är höga. Med isolerad systolisk blodtrycksförhöjning menar
man att det övre trycket är högre än 140 medan det lägre är normalt, alltså
Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras. Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor. ägs av Sveriges landsting och Apoteket
under 90. Det är den vanligaste typen av högt blodtryck hos äldre och bör
behandlas på samma sätt som när bägge trycken är förhöjda.
Det är först under de senaste tio åren man förstått vikten av att behandla ett
isolerat förhöjt systoliskt tryck. Tidigare har läkare ansett att det lägre,
diastoliska trycket var det mest betydelsefulla.
Andra undersökningar
När det visat sig att man har ett klart förhöjt blodtryck, till exempel efter flera
mätningar vid flera besök hos distriktssköterskan eller företagssköterskan,
gör en läkare en vanlig kroppsundersökning. Man får lämna ett blodprov och
ofta tas också ett EKG.
Undersökningarna ska visa om blodtrycket givit skador på några organ, eller
om det kan finnas någon sjukdom som orsakat det höga blodtrycket.
Blodprovet tas för att analysera
• salter i blodet
• nivån av blodsocker för att utesluta diabetes.
Typ 2-diabetes utvecklas oftare hos människor med högt blodtryck. Ungefär
hälften av de som har fått typ 2-diabetes har samtidigt en
blodtrycksförhöjning som kräver behandling.
Frågor att ställa till läkaren
Om man får diagnosen högt blodtryck kan det vara bra att se till att följande
frågor besvaras av läkaren:
• Hur högt var blodtrycket i siffror?
• Vilket blodtryck är lämpligt att uppnå? • Är det systoliska trycket, övertrycket för högt? • Finns det riskfaktorer att påverka själv som alkohol, rökning, kost, vikt • Vilka mediciner är för blodtrycket och hur verkar de? • Vad finns det för tänkbara biverkningar av medicinen? • Finns det någon annan typ av medicin man bör undvika?
Vård och behandling
Att ändra sin livsstil kan räcka
Om man bara har en lätt blodtrycksförhöjning räcker det ofta att börja med
livsstilsförändringar. Det kanske inte påverkar trycket så mycket, men det
kan minska andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar.
Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras. Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor. ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Blodtrycket påverkas av vikten, så många blir hjälpta av att gå ned i vikt.
Regelbunden motion som promenader, cykling eller simning har också visat
sig sänka trycket något.
En alltför hög alkoholkonsumtion är en vanlig och ofta underskattad orsak till
för högt blodtryck. Att dricka mindre leder då oftast till en tydlig sänkning av
blodtrycket.
Att äta mindre salt brukar ingå i kostråden för att bekämpa högt blodtryck.
De flesta äter ungefär dubbelt så stora mängder koksalt som de
rekommenderade. På senare tid har saltets betydelse ifrågasatts, och effekten
av minskat intag av salt varierar förmodligen mellan olika människor.
Rätt kost kan hjälpa
I Sverige har kostens betydelse för blodtrycket inte betonats lika mycket som
i USA. Där gjorde det nationella institutet för hälsofrågor ett experiment med
500 personer. Tre olika kostprogram jämfördes. Den diet som gav det lägsta
blodtrycket innehöll mindre av fett och kolesterol, och mer av frukt,
grönsaker och fettsnåla mejerivaror. Den innehöll därmed också mer
kalcium, magnesium, kalium, protein och kostfibrer.
Gräns för tablettbehandling
Det finns inte en tydlig gräns då man bör äta mediciner mot det höga
blodtrycket. För blodtryck på 160/100 eller högre rekommenderas ofta
tablettbehandling.
I gränsområdet mellan 140/90 och 160/100 beror beslutet på andra
riskfaktorer som ålder, diabetes, blodfetter, och rökning. Att ha högt
blodtryck är mer riskabelt om man samtidigt har diabetes, och då kan man
ibland få mediciner vid ännu lägre blodtryck än gränsområdet. Det är alltså
inte bara den uppmätta blodtrycksnivån som avgör om tablettbehandling
rekommenderas. Man bör ta hänsyn till den samlade risken för hjärt-
kärlsjukdom.
Man får alltid diskutera med sin läkare om när det är dags att börja
medicinera. När man väl börjat ta mediciner måste man fortsätta under lång
tid, ofta under hela livet.
Målblodtryck
Den blodtrycksnivå som man brukar försöka uppnå med behandlingen är
140/90. Speciellt hos äldre är det svårare att få ner övertrycket, och ibland
tvingas man nöja sig med ett tryck kring 160/90.
Om man har diabetes eller njursjukdom bör man försöka få ett tryck som
ligger kring 130/80 eller lägre. Numera anses blodtryckskontrollen viktigare
än blodsockerkontrollen för att undvika komplikationer för den som har
diabetes, åtminstone vid typ 2 diabetes, förr kallad åldersdiabetes.
Äldre har störst nytta av behandling
För inte så länge sedan ansågs att äldre människor med högt blodtryck utan
symtom inte skulle behandlas. Idag vet man att äldre människor, åtminstone
Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras. Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor. ägs av Sveriges landsting och Apoteket
upp till 85 års ålder, är de som har störst skyddseffekt av behandlingen. De
bör alltså behandlas på samma sätt som yngre.
Många har hört att man får ha ett blodtryck motsvarande sin ålder plus
hundra, alltså 175 vid 75 års ålder. Detta anses nu helt förlegat och gäller inte
längre.
Behandling med läkemedel
Syftet med behandlingen är inte i första hand att man ska må bättre, utan att
minska risken för sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt på längre sikt.
Behandlingen ger bara ett visst skydd.
Man kan räkna med att behandlingen minskar risken för att få stroke med
ungefär en tredjedel och risken att få hjärtinfarkt med drygt en tiondel.
Skyddseffekten mot hjärtinfarkt är alltså ganska liten.
Blodtryckssänkande läkemedel
Det finns många olika mediciner som sänker blodtrycket. Ska man få ner
blodrycket tillräckligt krävs ibland en kombination av två eller tre olika
mediciner. Man bör hellre ta två olika mediciner i låg dos än en i hög dos.
Det ger bättre effekt och mindre biverkningar.
De fyra vanligaste grupperna av blodtrycksmediciner är:
Diuretika
Läkemedel som innehåller diuretika är svagt salt- och vattendrivande och
minskar därigenom blodvolymen. Motståndet minskar också en aning i de
små blodkärlen och det sänker trycket. Läkemedel med diuretika har funnits
länge, är väl beprövade och minskar risken för stroke och hjärtinfarkt.
Exempel på preparat i den här gruppen är Salures, Normorix mite, Moduretic
mite, och Esidrex. Sexuella biverkningar som impotens kan förekomma vid
höga doser hos kanske en på tjugo män. Den svaga vattendrivande effekten
känns ofta inte efter någon vecka.
Lasix Retard är exempel på en starkare typ av vattendrivande medicin. Den
sänker också blodtrycket, speciellt vid diabetes och njursjukdomar när det
kan vara svårt att få ner trycket.
Betablockerare
Betablockerare är läkemedel som skyddar hjärtat mot stresshormoner som
adrenalin och som gör att pulsen blir långsammare. De motverkar även ett
blodtryckshöjande ämne, renin, som finns i kroppen och är speciellt lämpliga
om man samtidigt har kärlkramp eller har haft hjärtinfarkt.
Exempel på betablockerare är Atenolol, Tenormin, och Seloken. De har alla
en väl beprövad och dokumenterad effekt. Biverkningar som depression och
trötthet var vanligare med äldre former av betablockerare. De kan vara
mindre lämpliga för den som ställer speciellt höga krav på fysisk
prestationsförmåga. Den vanligaste biverkningen som kan förekomma är
kalla händer och fötter.
Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras. Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor. ägs av Sveriges landsting och Apoteket
ACE-hämmare
Den här läkemedelsgruppen motverkar ett blodtryckshöjande ämne,
angiotensin, som kroppen själv bildar. De har också god effekt mot hjärtsvikt
och är speciellt lämpliga om man lider av hjärtsvikt eller diabetes med
försämrad njurfunktion. Den vanligaste biverkningen är rethosta.
Exempel på preparat i denna grupp är Renitec, Enalapril, Capoten, Captopril,
Pramace, Triatec, Zestril, och Inhibace.
Kalciumantagonister
Läkemedel som vidgar de små blodkärlen sänker trycket. En grupp som är
nyare än diuretika och betablockerare, och alltså inte lika väldokumenterade,
men som verkar ge samma skyddseffekt mot hjärt-kärlsjukdom som de äldre
preparaten. Den vanligaste biverkningen är svullnad i anklarna, huvudvärk
och nästäppa, som alla beror på att preparaten vidgar blodkärlen.
Exempel på preparat är Isoptin Retard, Plendil, Cardizem, Lomir, Norvasc,
och Adalat Oros.
Förutom de vanligaste fyra grupperna finns ytterligare några
blodtryckssänkare:
Angiotensin II-antagonister
En relativt ny grupp läkemedel som framför allt används som alternativ till
ACE-hämmare om man får biverkningar av dessa. Exempel på preparat är
Cozaar, Atacand, Aprovel, och Diovan.
Alfablockerare
Används också mot prostatabesvär. Gruppen har ännu ingen bevisad
skyddseffekt mot hjärtsjukdomar. I Sverige används läkemedlen bara i
begränsad omfattning som blodtryckssänkare och lämpar sig inte som
förstahandsval. Exempel på preparat är Alfadil.
Centralnervöst verkande
Medel som sänker blodtrycket genom att påverka hjärnan. Det är en äldre
läkemedelsgruppsom används allt mindre. Exempel på preparat är Aldomet
och Catapresan.
Kombinationspreparat
Läkemedel som kan användas när man behöver fler än ett medel för att uppnå
rätt blodtryck. Exempel på preparat är Logimax, Enalapril comp, Renitec
comp och Inhibace comp.
Rekommenderad behandling
Officiella svenska riktlinjer rekommenderar att man i första hand väljer
läkemedel från grupperna diuretika eller betablockerare, ibland i
kombination.
Om man inte tål dem eller har någon sjukdom där de är mindre lämpliga, kan
man istället få ACE-hämmare eller kalciumantagonister. De används också
Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras. Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor. ägs av Sveriges landsting och Apoteket
om kombinationen diuretika och betablockerare inte får ner trycket
tillräckligt.
Preparat som ännu inte påvisat någon skyddseffekt mot stroke eller
hjärtinfarkt bör bara användas om man inte tål de väldokumenterade
preparaten eller om de inte ger tillräcklig effekt på blodtrycket.
De äldre medicinerna är billigare
Under de senaste tio åren har de nyare typerna av blodtrycksmedel skrivits ut
i stor utsträckning. Det är inte helt befogat då de äldre medlen både är
billigare och ger minst lika gott skydd mot komplikationer.
Ofta livslång behandling
Läkemedlen påverkar bara blodtrycket så länge man tar dem. Det innebär att
behandlingen oftast blir livslång. Men efter en längre tid med ett lägre tryck
ombildas ofta blodkärlen, och då minskar flödesmotståndet. Det gör att man
ofta kan minska medicineringen något efter ett eller ett par år. Ibland kan
man till och med upphöra helt med tabletterna.
Man ska inte sluta med kontrollerna av blodtrycket, och man får bereda sig
på att kanske starta behandlingen igen.
Lågt blodtryck bra för det mesta
Inom rimliga gränser kan man säga att ju lägre blodtryck desto bättre. Även
bland de som har ett normalt blodtryck är risken för hjärt-kärlsjukdom något
lägre för den med det lägsta trycket.
Om blodtrycket blir alltför lågt drabbas man av yrsel, svimningskänsla och
trötthet. Hos yngre människor kan dessa symtom ofta förbättras med ökad
fysisk aktivitet och regelbunden motion.
Någon enstaka gång kan det låga blodtrycket bero på orsaker som långvarigt
sängläge, blödning eller uttorkning. Vissa ovanliga sjukdomar med
hormonstörningar kan också ge lågt blodtryck. Det finns mediciner som höjer
blodtrycket men sådana används inte ofta.
Fördjupning och länkar
Läs mer i Infomedica
Läs också om
• Stroke, slaganfall
Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank
I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller
vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten
Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras. Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor. ägs av Sveriges landsting och Apoteket
till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till
läkargruppen.
Socialstyrelsen
Här kan man läsa om de nationella riktlinjer som finns för behandling av
hjärt-och kärlsjukdomar.
http://www.sos.se/fulltext/114/2001-114-5/2001-114-5.htm
Hicat
Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den
innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som
handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man
kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man
söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor.
http://www.hi.se/hicat/
Pion
Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram
titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer,
med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland eller Kalmar län kan man
beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige
kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket.
http://www.pion.net/
Fass
Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller
information om läkemedel.
http://www.fass.se/
Redaktion
Manusförfattare
Anders Hernborg, distriktsläkare, Laholm
Faktagranskning
Rolf Nordlander, professor och överläkare vid kardiologiska kliniken,
Södersjukhuset, Stockholm
Allt innehåll är även granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion,
medicinske chef och redaktionsråd.
Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras. Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.

Source: http://www.learnify.se/Learnifyer/ObjectResources/e3316583-c91c-4814-8339-064d2b421080/Hogtbl030515.pdf