Kvalitet i strålskyddsarbetet, 3-5 februari 2004
Strålskydd och kvalitetssäkring i ett ekonomiskt perspektiv Magnus Halin Fortum Power and Heat, Generation, Lovisa kraftverk
Rubriken Strålskydd och kvalitetssäkring i ett ekonomiskt perspektiv ger möjlighet att betrakta nämnda faktorer ur olika synvinklar. I dagens läge betyder det ekonomiska perspektivet oftast att arbetet/verksamheen skall vara kostnadseffektiv, ibland tolkat så att det betyder så billig som möjligt. Hur går detta ihop med det som vi intuitivt innefattar i begreppen strålskydd och kvalitetssäkring. Skall vi sänka nivån på strålskyddsarbetet för att säkerställa kostnadseffektiviteten på kort sikt eller skall vi gå in för att finna de mest kostnadseffektiva metoderna utan att ge avkall på strålskyddsarbetets nivå. För att belysa saken utgår jag från vissa definitioner på strålskydd, kvalitetssäkring och ekonomi/kvalitetssäkring. På grund av min bakgrund blir det mesta relaterat till den erfarenhet jag har från verksamheten på ett kärnktaftverk men en del kan dock vara använbart inom andra områden. Strålskydd Strålskyddscentralen i Finland har bl.a. som uppgift att på basen av strålskyddslagen utge föreskrifter angående användningen av strålning och annan verksamhet som medför exponering för strålning. För att kunna godta att exponering sker bör följande krav uppfyllas (YVL 7.9) (likalydande med texten i den finska strålskyddslagen) 1
den nytta som nås genom verksamheten skall vara större än den skada som
verksamheten orsakar (principen om berättigande),
verksamheten skall ordnas så att hälsovådlig exponering för strålning som den
medför hålls på en så låg nivå som möjlig (optimeringsprincipen),
den strålning som en individ utsätts för får inte överstiga de maximivärden som
fastställs genom förordning (principen om individuellt skydd).
I den svenska strålskyddslagen sägs under rubriken allmänna skyldigheter bland annat den som bedriver verksamhet med strålning skall med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs 1
vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller
motverka skada på mänskor, djur och miljö,
strålskyddet på den plats och i den lokal och övriga
väl underhålla tekniska anordningar samt mät- och strålskyddsutrustning som
Kvalitet i strålskyddsarbetet, 3-5 februari 2004
När man granskar strålskyddet utgående från ovanstående utdrag så finner man inte någon direkt definition på begreppet strålskydd. Den finska strålskyddslagen säger att exponeringen för den som utsätts för strålning skall hållas så låg som möjligt med beaktande av gällande begränsningar för erhållen dos. Den svenska strålskyddslagen säger motsvarande sak med följande ord ”vidta de och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på mänskor, djur och miljö” samt att den utrustning som används i verksamheten skall underhållas väl. Såsom framkommer av texten ovan nämns inte ekonomin i något sammanhang. Allmännt inom strålskyddsarbetet har man antagit ALARA-principen. Enligt den skall man hålla sträva efter att hålla den erhållna dosen så låg som möjligt med beaktande av sociala och ekonomiska faktorer. På senare tid har dock framförts att ekonomiska faktorer inte ingår i bedömningen. Frågan är nu hur man bedömer en situation, vilken risk man är beredd att ta, hur göra en bedömning i jämförelse med annan industriverksamhet eller i förhållande till andra elproduktionsformer. Frågan kan också ställas så att man utgår från nationella kulturer där riskbedömning och ekonomi utgår från andra premisser än de vi är vana vid i de nordiska länderna. Kvalitetssäkring
Kvalitet är om möjligt ett ännu mera svårdefinierbart begrepp än strålskydd. Finns det egentligen någon mätbar faktor som allmännt kan bestämma kvaliteten på en produkt eller verksamhet. Enligt ISO är kvalitet ” alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller en företeelse som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade och understådda behov”. En annan definition funnen på nätet är ”då kunden, inte produkten, kommer tillbaka”. För att uppnå någon typ av kvalitet inför allt fler företag kvalitetsledningsssytem i sin verksamhet. Kvalitestledning utgörs av den koordinerande verksamhet som styr och kontrollerar organisationen med hänsende på kvalitet medan kvalitetsledningssystemet leder och kontrollerar en organisation med hänseende på kvalitet. Var kommer då kvalitetssäkringen in i bilden. Kvalitetssäkringen är den del av kvalitetssystemet som verkar för att ingjuta omgivningen med förtroende att kvalitetskraven kommer att uppfyllas, detta enligt SFS-EN ISO 9000 (2001). På detta sätt blir kvalitetssäkringen en del av ledningssystemet. Men vad är kvalitetssäkring i praktiken, vad gör de personer, som sysslar med kvalitetssäkring. Är de skickliga marknadsförare, som marknadsför kvalitetssystemet så att olika slag av kunder anser företagets kvalitetssystem vara dugligt och de produkter eller den verksamhet företaget driver tillfredställer de ställda kraven. I praktiken är dock arbetet på kvalitetssäkringsområdet betydligt tristare och utförs på alla nivåer och områden inom företaget. Företaget har en viss verksamhetside och bygger upp sitt kvalitetssystem i enlighet med det, en lågprisvarukedja bygger upp sin strategi och verksamhet helt enligt andra krav än en statusfyllda specialbutiker och varuhus. Frågan är bara om huruvida kvaliteten på varorna/verksamheten fyller de krav, som den tilltänkta målgruppen ställer. Om frågan med kvalitet och kvalitetssäkring är svår, hur skall man då närma sig saken för att uppfylla de krav, som ställs, de må sedan vara sociala eller ekonomiska. Vad skall man satsa på? Skall man utgå direkt från det ekonomiska resultatet och bygga upp verksamheten enligt detta eller skall man utgå från att införa arbetsmetoder och förfaringssätt, inklusive
Kvalitet i strålskyddsarbetet, 3-5 februari 2004
kvalitetssäkring, så att följden blir ett bra ekonomiskt resultat. Världen är dock konstruerad för tillfället så att verksamheten måste vara ekonomiskt hållbar. I mångt och mycket kan ovannämnda frågeställningar leda till samma slutresultat, personligen anser jag dock att genom att införa arbetsmetoder och förfaringssätt som leder till ett enonomiskt hållbart resultat i det långa loppet är fruktbarare. Vilka frågeställningar står man inför då man tänker på kvalitet och kvalitetssäkrinig inom strålskydd och härtill hörande verksamhet? Är det endast en intern fråga för företaget, har frågan bärighet utanför företaget, är det fråga, som berör hela branschen? Hur skall man omsätta imagefrågor så att de är ekonomiskt relevanta. Är det frågor som över huvud taget behöver beaktas när det är fråga om strålskydd. Branschen är beroende av allmännhetens uppfattning men hur mycket inverkar detta på det pris som produkten har. Ekonomi Ett ekonomiskt hållbart resultat är en grundförutsättning för ett företags fortsatta verksamhet. Företaget måste på ett eller annat sätt skaffa de ekonomiska resurser verksamheten behöver för att uppnå det mervärde en fortsatt verksamhet förutsätter. I vissa fall kan man anse att verksamhetens berättigande uppnås på något annat sätt än att visa ett ekonomiskt tillfredställande resultat. Inom de verksamhetsområden där strålskydd behövs är energiproduktion ett område där ett ekonomiskt försvarbart resultat bör uppnås. Strålskydd behövs på ett kärnkraftverk och det äger sitt berättigande och bör tas i beaktande under verkets hela livscykel, från ritbordet till slutdeponeringen. Som en mellankommentar till detta kan man väl konstatera att det billigaste strålskyddet kan åstadkommas på ritbordet i planerings-skedet. På de existerande verken måste man däremot med operativ strålskyddsverksamhet sköta det som inte tagits i beaktande vis planeringsskedet. I detta skede kommer det ekonomiska övervägandet med in i bilden och man är tvungen att göra en bedömning mellan de ekonomiska resurserna som satsas och de eventuella följderna av exponering av strålning dock så att gällande lagstiftning tas i beaktande. Som tidigare nämnts ingår inte ekonomisk bedömning i alla fall då ALARA-principen tillämpas. Detta kan i yttersta fall leda till absurditet. Förutom de rent ekonomiska aspekterna bör man i dessa fall avväga vilken inverkan beslutet har i ett vidare perspektiv. De flesta företag har på högsta nivå godkända policy-deklareringar, normer och värden för sin verksamhet. I de fall man på grund av för höga kostnader inte kan göra ett beslut som absolut minimerar strålningsexponeringen bör man väga det gjorda beslutet mot företagets deklarerade verksamhetsprinciper. Om man efter denna finner att beslutet är försvarbart utgör det en del av företagets kvalitetssäkring i den meningen att det uppfyller de krav som sätts på produktens/verksamhetetens kvalitet. Rapportering om företags samhällsansvar har på senaste tid blivit allmänn. I dessa rapporter är inte tyngdpunkten lagd på det rent ekonomiska resultatet utan den ligger mer på hur företaget och dess verksamhet uppfyller de krav som samhället i allämnnhet ställer. På placeringssidan har det också börjat komma placeringsobjekt som betonar etiken i placeringsverksamheten och hur de placerade resurserna används. Tanken här är att ”etiskt” placerade resurser kan styra utvecklingen åt ett visst håll utan att ge avkall på den rent ekonomiska avkastningen.
Kvalitet i strålskyddsarbetet, 3-5 februari 2004
Detta ger en helt annan värdegrund för utvärdering av strålskydd och kvalitetssäkring i ett ekonomiskt perspektiv. Detta betyder dock inte att man ger avkal lpå de ekonomiska kraven eller oförbehållslöst godkänner ett rent ekonomiskt sämre resultat. Strålskydd, kvalitetssäkring och ekonomi i den dagliga verksamheten Hur skall man då i det dagliga arbetet gå till väga för att uppnå de ekonomiska krav som ställs utan att sänka nivån på verksamheten. Utgångspunkten är att det i företaget finns ett uttalat och synligt stöd samt ettpolitiskt ställningstagande från högsta ledningen att de ekonomiska kraven inte får och kan inte uppfyllas genom ett sämre strålskydd och en sämre kvalitetssäkring. För det andra bör det finnas en sakkunnig strålskydds-organisation, som dels ger sitt bidrag till arbeten i planeringsskedet så att strålskyddskrav tas i beaktande samt dels operativt utför de arbetsskeden i vilka det krävs specifik strålskyddskunskap. Detta kan inbegripa byggandet av strålskydd, upprättandet av skogränser, användning av skyddsutrustning samt fortlöpande rådgivning och uppföljning av pågående arbeten. Den tredje förutsättningen är en motiverad personal, som inser vikten av ett bra utfört strålskydd och att det också är en väsentlig del av arbetsskyddet i stort och att varje individ i organisationen bidrar till ett gott resultat i strålskyddshänseende. Kvalitetssäkringen utför sitt arbete i mångt och mycket enligt samma principer. Genom övervakning av gjort planeringsarbete, regelbundet utförda granskningar och rapportering av iakttagelser, både positiva och negativa, får hela organisationen kunskap om på vilken nivå verksamheten ligger och organiationen får input för fortsatta satsningar. Detta resonemang bygger på att man inte behöver en överdimensionerad strålskydds- organisation, eller rättare sagt, för att uppnå ett bättre strålskydd behövs det nödvändigtvis en större strålskydsorganisation, i första hand skall man se över verksamhetsmodellerna, kan man genom en smidigare organsationskultur uppnå det resultat som eftersträvas, sett från olika synvinklar, strålskydd, kvaitetssäkring och ekonomi. När man talar om ekonomi anser jag att man också ta upp inverkan av outsourcing och hur det inverkar på strålskydd och kvalitetssäkring. Orsak till outsourcing är oftast att man kan köpa vissa tjänster av på området specialiserade företag till ett billigare pris än vad det är att upprätthålla dem själv. Detta att man köper tjänster är inget nytt fenomen, inte ens inom kärnkraftsverksamheten, det har man alltid gjort. Frågan aktualiseras främst då verksamhet tidigare legat inom företaget ges åt företag utom bolaget och olika företag utsätts för ekonomisk konkurrens. Hur skall man i dessa fall försäkra sig om att det nya företaget verkligen har den nivån på sitt arbete som behövs inom verksamhetsområde. Här är själva valet av levererande företag viktig, ett noggrannt förarbete bör utföras så att man är säker på att företaget uppfyller eller har möjlighet att uppfylla de krav som ställs. Allt ansvar kan dock inte ställas på det det levererande företaget. På mottagarsidan bör också finnas ett utarbetatsystem för hur utomstående tas emot och hur de utbildas för att ha möjlighet att uppfylla de krav som ställs. Sammandrag Personligen tror jag att det, åtminstone till en viss gräns, bemöta de krav som ekonomiskt ställs på verksamheten utan att ge avkall på strålskydd och kvalitetssäkring. För att uppnå detta behövs dock ett nytänkande om hur arbeten utförs inom organisationen. Om man tänker på ett kärnkraftverk så har jag svårt att inse att man kan eliminera de arbeten, som utförs på verket, men man kan inverka på hur de utförs.
La terapia farmacologica della fibromialgia Pharmacological treatment of fibromyalgia M. Cazzola1, P. Sarzi-Puttini2, D. Buskila3, F. Atzeni2 1U.O. Medicina Riabilitativa, Azienda Ospedaliera “Ospedale di Circolo” di Busto Arsizio, Presidio di Saronno (VA); 2U.O. Reumatologia, Azienda Ospedaliera “L. Sacco”, Milano; 3Dipartimento di Medicina H, Soroka Medical Center, Beer S
Hepatology 2013 Chapter 12: Standard Therapy of Chronic Hepatitis C Virus Infection By Markus Cornberg, Benjamin Maasoumy, Svenja Hardtke, Kerstin Port, Michael P. Manns, Heiner Table 11. Overview of drug interactions of HCV-PIs with frequently used co-medications. Drug class Suspected Effect of Co- Recommendation for Alternatives without administration Mana