Microsoft word - avelsvärdering versionviii.doc

DOKUMENTET ÄR ”AVELSVÄRDERING VERSION VIII” 2008-02-11 . 1
NATIONELL AVELSVÄRDERING . 2
Avelns grundprincip . 2
Avelsvärde . 2
Säkerhet i avel . 2
Genetisk framgång . 3
BLUP . 4
Skattat avelsvärde och relativt avelsvärde . 4
Olika modeller av BLUP . 5
Olika typer av index. 5
AVELSVÄRDEN FÖR PRODUKTIONSEGENSKAPER . 6 Mjölkindex . 6
Köttindex. 8
Mastitresistens . 9
Sjukdomsresistens, övriga sjukdomar och fruktsamhetsstörningar. 10
Dotterfruktsamhet . 11
Kalvningsindex för far och morfar. 12
Överlevandetal . 14
Exteriör . 16
Hanteringsegenskaper. 18
Mjölkbarhet . 18
Lynne . 18
INTERNATIONELL AVELSVÄRDERING – INTERBULL. 23

Dokumentet är ”Avelsvärdering Version VIII” 2008-02-11
Nationell avelsvärdering
Avelns grundprincip
Avelns grundprincip är urval. Det gäller att välja de djur till avel som har bästa förut-
sättningarna för att förbättra populationens medelvärde enligt avelsmålet. När en
egenskap skall förändras måste man arbeta med långsiktiga mål eftersom föränd-
ringen per generation är liten. I gengäld är förändringen bestående i nästa generation
eftersom den har skett på gennivå. Avelsmålet är en ekonomiskt effektiv och frisk ko
som ger mjölk och kött av hög kvalitet till produkter som efterfrågas av konsumenter-
na. Djuren skall också vara lätta att hantera. I avelsmålet finns vikter för alla ingåen-
de egenskaper så att det totala avelsmålet speglar marknadens långsiktiga önsk-
ningar. Det svenska avelsmålet justerades 1999 och 2005 så att det lägger större vikt
vid friskare kor med förbättrad fruktsamhet, kalvningsförmåga och mjölkkvalitet samt
en mer funktionell exteriör.
De flesta produktionsegenskaperna styrs av många olika anlagspar. Nedärvningen
av denna typ av egenskaper är inte lika lätt att förutspå som de egenskaper som
styrs av ett enda anlagspar. Det man mäter/observerar kallas fenotyp och den påver-
kas av genotyp (genuppsättning), miljöbetingade faktorer och slumpen. Egenskaper-
na följer en s.k. normalfördelning, vilket innebär att registreringarna sprids kring ett
medelvärde enligt ett bestämt mönster (se figur). Att registreringarna följer en normal-
fördelning medför att kända matematiska egenskaper kan användas. Kurvans utse-
ende kan variera, den kan vara toppig och hög, eller mera flack och utdragen. Det
beror på egenskapens variation och spridning. En egenskap med stor spridning gör
det lättare och säkrare att välja ut de djur som är bättre än medeltalet.
Avelsvärde
Avelsvärden är de verktyg som används för att nå avelsmålet. Ett avelsvärde är en
skattning av den samlade effekten av en individs gener jämfört med andra djur i po-
pulationen. För att få en bra skattning av djurens avelsvärden måste man i beräk-
ningarna korrigera för de systematiska miljöeffekter som påverkar egenskapen.
Det krävs noggranna registreringar från ett stort antal individer för att korrekt faststäl-
la graden av nedärvning.
Viktiga faktorer för ett effektivt urval är att populationen är stor och innehåller gene-
tisk variation, att identiteterna för individerna är registrerade och att mätningar och
bedömningar av egenskaper registreras. Inom mjölkrasaveln används idag följande
viktiga databaser för registreringar:

Säkerhet i avel
Säkerheten i avelsvärdet ökar om arvbarheten (h2) är stor för den studerade egen-
skapen eftersom arvbarhet är ett mått på graden av ärftlighet.
Arvbarhet = Ärftlig variation/(Ärftlig variation + Miljövariation).
Arvbarhet kan ha ett värde mellan 0 och 1. Om den är 0 finns ingen ärftlig variation
vilket innebär att man inte kan bedriva effektivt urval för denna egenskap. Är arvbar-
heten 1 beror all variation i egenskapen på arv.
Arvbarhet brukar delas in i grupperna hög, medelhög eller låg. Hög arvbarhet brukar
definieras som mer än 0,35. Till denna grupp hör många exteriöra egenskaper tex.
korshöjd, korslutning och spenlängd. Medelhög arvbarhet (runt 0,25) gäller för tex.
mjölkproduktion. Låg arvbarhet har de flesta hälsoegenskaper, de påverkas i stor
utsträckning av slumpmässiga faktorer. Tack vare en stor genetisk variation inom
dessa egenskaper kan de framgångsrikt förändras vid avelsarbete.
Individer med alla påverkande faktorer gemensamma (som t.ex. samma besättning,
kön, födelseår eller släktskap) går att jämföra direkt. De andra måste jämföras genom
att man tar hänsyn till de olika effekterna när man skattar avelsvärden. Antalet som
studeras påverkar säkerheten i värderingen eftersom inflytandet av miljövariationen
minskar då många individer studeras. Många av hälsoegenskaperna har en stor eko-
nomisk betydelse i besättningarna. Eftersom dessa egenskaper har låg arvbarhet är
det viktigt med stora avkommegrupper för att nå tillräcklig säkerhet i avelsvärdet.
Genetisk framgång
När man gör urval är det viktigt att ta hänsyn till genetiska samband – dvs. att gener
kan påverka flera egenskaper. Ett viktigt exempel på detta är sambanden mellan
mjölkproduktion och mastit, där höga avelsvärden för mjölkproduktion ofta innebär
minskad motståndskraft mot mastit. Det gäller alltså att välja de tjurar som ger hög
mjölkproduktion utan att motståndskraften mot mastit minskar. På samma sätt finns
ett positivt samband mellan bra juver och hälsa samt negativt samband mellan
mjölkmängd och mjölkens sammansättning.
Den genetiska framgång man når per år kan beräknas med följande formel:
∆T = (rTI * i * σT)/L
Urvalsintensiteten är ett värde på hur långt från medeltalet de djur som valts för avel finns. Den ökar om vi använder få individer ur en stor population. Säkerheten påver-kas av egenskapens arvbarhet, hur många registreringar det finns per djur, hur många avkommor ett djur har och mängden härstamningsinformation som används. Egenskapens genetiska spridning är det mått som avgör om det är möjligt att bedriva ett avelsarbete. Om den genetiska spridningen är ekonomiskt eller etiskt betydelsefull är det möjligt och lätt att selektera de djur som ligger bättre än medelvärdet och som därför kommer att förändra medeltalet i kommande generationer. Spridningen visar tillsammans med urvalsintensiteten hur långt från medeltalet de individer vi väljer att använda i aveln finns.
Generationsintervall är föräldrarnas genomsnittliga ålder då avkomman föds. Av for-
meln ser man att korta generationsintervall ger en högre genetisk framgång per år.
Avelns avsikt är att leda till genetiska förbättringar i populationen. Det är alltså viktigt
att avelsdjuren tidigt får verka i aveln och producera avkommor.
BLUP
Avelsvärderingen görs med en statistisk beräkningsmetod som kallas BLUP. BLUP –
Best Linear Unbiased Prediction – innebär att man utifrån insamlade data jämför in-
dividerna i ett ”nätverk”. I detta nätverk utnyttjar man gemensamma faktorer mellan
individerna och kan jämföra ”alla mot alla”. BLUP utnyttjar registreringar från indivi-
den själv och olika typer av släktingar. I BLUP-metoden tar man också hänsyn till de
icke genetiska faktorer som kan ha påverkat individerna och korrigerar för dessa.
Man korrigerar för både s.k. fixa och slumpmässiga faktorer. En fix effekt är systema-
tisk, den följer samma mönster över tiden även om nivån kan variera. Några exempel
på fixa effekter är kön, besättning, tomperiod och säsong. En slumpmässig effekt
följer inte något bestämt mönster och kan inte förutspås.
Best - innebär att modellen maximerar sambandet mellan det sanna och det skattade
avelsvärdet eller minimerar variationen på skattningsfelet.
Linear – innebär att skattningarna är linjära funktioner av observationerna.
Unbiased – innebär att det skattade avelsvärdet är samma som det förväntade värdet
på det sanna avelsvärdet.
Prediction – kommer från det faktum att modellen förutsäger slumpmässig framtida
effekt, nämligen det sanna avelsvärdet.
Den statistiska linjära beskrivningen av BLUP följer mönstret:
Yijk= μ + αi + βj + εijk
Yijk = individens fenotypiska värde på egenskapen
μ = populationens medelvärde för egenskapen αi = systematiska miljöeffekter; fixa faktorer βj = effekter av djuret; slumpmässiga faktorer εijk = residual (rest)
För att utföra beräkningarna krävs information om den genetiska standardavvikelsen
för egenskapen, samband mellan olika egenskaper, information om släktskap mellan
individerna och de fenotypiska observationerna.
Skattat avelsvärde och relativt avelsvärde
Avelsvärden beräknas jämfört med en genetisk basgrupp. För mjölkproduktionsegen-
skaperna utgörs basgruppen av kor födda 4-6 år före avelsvärderingstillfället. Bara de
som har en fullständig första laktation och kända föräldrar ingår. För övriga egenska-
per används en tjurbasgrupp. För SRB och SLB består den av de senaste tre kom-
pletta ungtjursomgångarna, vilket är tjurar födda mellan 9 och 7 år innan värderings-
året. År 2005 bestod alltså basgruppen av tjurar födda 1996 – 1998. SKB och SJB är
små populationer. För att basgruppen skall bli tillräckligt stor består den av tjurar föd-
da under 5 år (mellan 11 och 7 år innan värderingsåret).
Avelsvärdet som beräknas med BLUP metodik är ett skattat avelsvärde som brukar
kallas EBV (Estimated Breeding Value). Detta omvandlas sedan till ett relativt avels-
värde som brukar kallas RBV (Relative Breeding Value) vilket anger hur individens
avelsvärde står sig i jämförelse med den genetiska basgruppen. När bytet av bas-
grupp utförs (årligen i januari) får det till följd att avelsvärdena anpassas till den nya
genetiska nivån. I de flesta fall innebär det att avelsvärdena sjunker något.
Mjölkegenskapernas spridning är bestämd så att en relativtalsenhet skall motsvara
en % av rasgruppens medeltal så som det var i augusti 2003. Det relativa avelsvär-
det beräknas som:
RBV = (EBV – EBVbas) x σsp/σbas + 100
där σsp är önskad spridning och σbas är erhållen spridning i basgruppen.
Sedan 2005 är relativtalens spridning 10 för alla egenskaper.
Olika modeller av BLUP
Beräkningarna av avelsvärden med hjälp av BLUP kan göras med olika typer av mo-
deller. En s.k. djurmodell skattar avelsvärdet för en individ utifrån registreringar från
individen. Modellen innebär att information om alla typer av släktingar används. I
denna modell får alla djur som är med i modellen ett avelsvärde. En farmodell skattar
avelsvärdet utifrån fenotypiska registreringar från dess avkommor. Här är det bara en
individ (fadern) som får ett avelsvärde. En farmodell kan kompletteras med korriger-
ingar för morfaderns inflytande och brukar då benämnas far-morfarmodell. En gene-
tisk värdering innehåller många olika egenskaper. Med BLUP kan avelsvärdet beräk-
nas för en egenskap i modellen eller med flera egenskaper i modellen. Antalet ekva-
tioner som ska lösas då flera egenskaper värderas samtidigt blir mycket stort och
kräver stor datorkapacitet. Ett annat problem med värdering av flera egenskaper i
samma modell är att information om de fenotypiska och genotypiska sambanden
mellan egenskaperna ibland saknas.
Idag används följande modeller i den svenska resp nordiska avelsvärderingen (NAV):
Egenskap Modell
Exteriör NAV
Sjukdomsresistens – övriga sjukdomar Farmodell
Överlevandetal Farmodell
Olika typer av index
Tjurindex är ett hjälpmedel för att välja tjurar i landets avelsarbete. I besättningarna
används tjurindex men också de ingående egenskapernas separata index. Tjurindex
är ett sammanfattande avelsvärde som består av tre grupper av egenskaper: produk-
tion, hälsa och bruksegenskaper. Avelsvärdena för de olika egenskaperna vägs
samman med ekonomiska vikter utifrån den betydelse de har. Koindex är motsva-
rande avelsvärde för kor. I koindex ingår alla egenskaper som finns i tjurindexet. Hur
tjur- och koindex beräknas finns förklarat efter beskrivningen av avelsvärderingen av
de ingående egenskaperna.
Avelsvärden för produktionsegenskaper
Djurhållning innebär stora kostnader. Intäkterna kommer från mjölk- och köttproduk-
tionen. Det är därför av stor ekonomisk vikt att djuren producerar stora volymer av
produkter med en kvalitet som konsumenten betalar bra för. Villkoren för produktio-
nen skiljer sig mellan olika delar av världen, det är därför viktigt att avla för djur som
passar in i vårt produktionssystem. De raser som används inom mjölkproduktionen i
Sverige idag har sitt ursprung i olika delar av världen. Mjölkmängd, mjölkens sam-
mansättning, slaktkroppens vikt och klassning varierar mellan raserna. Därför är väg-
ningsfaktorerna anpassade så att varje ras skall utvecklas optimalt.
Mjölkindex Gemensam Nordisk Avelsvärdering(NAV) våren 2006 -
Avelsmålet för mjölkproduktionen är mer mjölk med förbättrad sammansättning, dvs.
ökad proteinmängd och högre protein- och fetthalter. För att nå detta mål används
mjölkindex. Indexet grundas på mängden mjölk, fett och protein. Från månadsvisa
provmjölkningar i besättningarna rapporteras grunddata. Dessa är mjölkmängd, fett-
halt och proteinhalt. Avelsvärdet grundas på data från de tre första laktationerna.
Innan beräkningar av avelsvärdet påbörjas görs uppräkningar av avbrutna laktationer
som pågått mer än 45 dagar och pågående som passerat 100 dagar till 305-dagars-
nivån. Djuren får en landstillhörighet, delas in i grupper för fixa effekter och i genetis-
ka grupper. Förkorrigeringar genomförs för heterogen varians för år, laktationsnum-
mer och besättningar. Heterogen varians beror på att variationen i avkastning är olika
stor i olika grupper. Eftersom variationen ofta ökar med avkastningsnivån måste man
ta hänsyn till detta vid värderingen och inte anta att variationen är lika stor (homogen)
oavsett avkastningsnivå.
Godkända kalvningsåldrar är 1:a laktation 20 – 38 månader, 2:a laktation 32 – 53
månader och laktation 3 43 – 66 månader. Föregående kalvningsintervall får inte
vara längre än 22 månader. Mjölkproduktionen ska vara inom följande intervall för att
tas med i avelsvärderingen : Mjölk 500-22000 kg, fett 25 – 900 kg samt protein 25 –
800 kg.
För SRB och SLB baseras avelsvärderingen på renrasiga döttrar dvs. döttrar där fars
ras är samma som morfars ras (alternativt moderns ras om uppgift om morfars ras
saknas). För SKB och SJB baseras avelsvärderingen på både renrasiga döttrar och
korsningsdöttrar då moders ras motsvarar ett antal olika kombinationer.
Fader ras Godkända moderraser
SRB, SLB, SKB, SRB x SKB, SKB xSRB, SLB x SKB, SKB x SLB, SKB x SJB SRB, SLB, SJB, SRB x SLB, SLB x SRB, SRB x SJB, SLB x SJB, SJB x SRB Avelsvärdet beräknas med BLUP –metodik. En djurmodell används där avelsvärden för samtliga delegenskaper beräknas samtidigt. Modellen tar hänsyn till följande fak-torer: Regression: kalvningsintervall*laktation (tomperiod) • Besättning*år*laktation (där laktation 2 och 3 är sammanslagna) För SJB och SKB behandlas besättning*år*laktation som en slumpmässig effekt. Det är ett bättre sätt att hantera besättningseffekterna på när besättningarna är mycket små. Djurmodellen utnyttjar produktionsuppgifter från kalvningsår 1984 och framåt. Dju-rens härstamning följs så långt tillbaka som det finns uppgifter. För vissa individer finns information från 1930-talet och för de flesta från 1950-talet. Egenskapernas genetiska spridning i % av rasmedeltalet: Fett, kg Protein, kg Mjölk, kg Fett % Protein % 6,0 5,6 De relativa avelsvärdena för de tre egenskaperna vägs samman till ett mjölkindex. För att ge ett mjölkindex som styr mot avelsmålet har mjölkmängd en negativ vikt. Om mjölkmängden har positiv vikt i sammanvägningen kommer det att främja pro-duktion av mjölk med lägre fett- och proteinhalter. För olika raser har man valt olika vikter vid sammanvägningen av mjölkindexet. Det är det relativa avelsvärdets avvikelse från 100 som vägs samman med vikterna: Ras Mjölk Protein Fett SRB -0,25 1,00 Arvbarheten (h2) för mängd mjölk är medelhög: 0,30-0,40 och för halterna hög: 0,50. För att avelsvärdet skall publiceras officiellt krävs att tjuren har 15 döttrar med full laktation och 15 effektiva dotterbidrag alternativt minst 40 effektiva dotterbidrag.
Köttindex
Avelsmålet för köttproduktion är en ökad tillväxt och en bättre klassificering. Köttindex
är ett sammanvägt avelsvärde för slaktkroppstillväxt och klassificering. Det baseras
på uppgifter om sönernas slaktvikt, klassificering och fettgrupp enligt EUROP-
systemet.
Tjurkalvar slaktade från och med juni-85 och med far och morfar av samma ras är
med i beräkningarna om de slaktats vid en ålder mellan 365-850 dagar. Uppgifterna
tas inte med i värderingen förrän 24 månader efter djurets födelse. Anledningen till
detta är att större delen av avkommegruppen skall hinna slaktas. Om djuren tas med
utan fördröjning kommer tjurens avelsvärde för kött att bli falskt positivt i de tidiga
värderingarna för att sedan sjunka. Orsaken till detta är att de första avkommorna
som slaktas har haft en mycket god tillväxt och dominerar starkt i de tidiga värdering-
arna. Vid senare värderingar fångar man också upp de avkommor som haft en mer
normal eller till och med dålig tillväxt.
Säsongen delas i mars-september, oktober-februari, alternativt som slaktomgång i
besättningen.
Slaktkroppstillväxten är korrigerad till 4 % fett i slaktkroppen.
Den nyfödda kalvens slaktvikt är satt till 19,3 kg för SRB och till 21,2 kg för SLB.
Klassificeringen görs enligt EUROP-systemet.
Avelsvärdet beräknas med BLUP-farmodell som inkluderar släktskapsinformation
från tjurens far och morfar. Modellen tar hänsyn till effekter av:
slaktades)*säsong (slakten genomfördes) Genetiska standardavvikelser och arvbarheter: Avelsvärdenas avvikelse från 100 vägs samman till köttindex med följande vikter: SRB = slaktkroppstillväxt x 0,90 + klassificering x 0,35 SLB = slaktkroppstillväxt x 0,85 + klassificering x 0,55 Kravet för officiell publicering av avelsvärdet är 15 effektiva söner.
Avelsvärden för hälsoegenskaper
Svenska djurbönder har under mycket lång tid prioriterat sunda djur och god djurom-
sorg. Hälsoegenskaper har funnits med i avelsmålen i årtionden. Detta har medfört
att Sverige idag har en ledande plats i arbetet för friskare kor. Vi avlar för djur som
passar in i produktionsformer som faller under begreppet sund djurhållning. I sam-
band med revideringen av det svenska avelsmålet (1999) sattes ännu större vikt vid
de egenskaper som leder till friskare kor. Denna inriktning förstärktes ytterligare vid
en justering av avelsmålet hösten 2005.
Mastitresistens Test av Gemensam Nordisk Avelsvärdering(NAV) under 2006
Varje mastitfall i en besättning kostar ca 5000 kr i veterinärkostnader, medicin, kas-
serad mjölk, sänkt mjölkavkastning, extra arbete och eventuell utslagning. Det är där-
för av stor ekonomisk betydelse att sänka mastitfrekvensen. Dessvärre finns ett ne-
gativt samband mellan mjölkmängd och mastitfrekvens vilket innebär att en hög
mjölkproduktion ökar benägenheten för mastit.
Kliniska mastiter rapporteras av veterinär eller via utgångsrapporteringen till kokon-
trollen. Eftersom det finns ett stort antal mastiter som inte upptäcks registreras även
celltal för att öka säkerheten i mätningarna. Det genetiska sambandet mellan celltal
och mastit är så högt som 0,7. De två egenskaperna skattas samtidigt i avelsvärde-
ringsmodellen. Celltal registreras som 10.000-tal celler/ml vilka logaritmeras till basen
10 för beräkning av geometriskt medeltal. Det innebär att ett enstaka avvikande värde
inte får så stor genomslagskraft som i ett rakt medeltal. Mastit registreras under perio-
den 10 dagar före till 150 dagar efter 1:a kalvningen. Celltal registreras från kalvning
till 150 dagar efter kalvning.
Beräkningarna av avelsvärdena grundas på data från och med oktober 1982.
Avkommans rastillhörighet bestäms som:
Fader ras Moders raskombinationer
SRB
SKB, SRB, SLB, SRBxSKB, SKBxSRB, SLBxSKB, SKBxSLB, SKBxSJB Avelsvärdet beräknas med BLUP-farmodell med släktskapsinformation från tjurens far och morfar. Modellen korrigerar för effekter av: • Kalvningsår*säsong*besättning, där år är definierat från juli till juni • Inkalvningsmånad, delas i 12 klasser • Inkalvningsålder delas i månader, lägsta tillåtna ålder är 22 månader och • Moderns ras, där korsningar slås samman i en klass
Krav för officiell publicering av avelsvärdet är för SRB och SLB minst 70 effektiva dött-
rar och för SKB och SJB minst 50 effektiva döttrar.
Sjukdomsresistens, övriga sjukdomar och fruktsamhetsstörningar
Avelsmålet är friskare djur som kräver färre behandlingar. Det finns därför ett avels-
värde för övriga sjukdomar under den 1:a laktationen. Kor med diagnos för sjukdo-
mar rapporteras av veterinär eller via utgångsrapportering till kokontrollen.
Avelsvärdet för övriga sjukdomar innefattar bland annat acetonemi, kvarbliven efter-
börd, kalvningsförlamning, spenskador, infektioner och rubbningar i ämnesomsätt-
ningen.
Avelsvärdet för fruktsamhetsstörningar omfattar diagnosgrupperna cysta, övriga ägg-
stocksrubbningar och övriga gynekologiska rubbningar. Detta värde vägs samman
med värdet för fruktsamhet till ett avelsvärde för dotterfruktsamhet. Se vidare under
dotterfruktsamhet.
Sjukdomarna registreras under perioden 10 dagar före till 150 dagar efter 1:a kalv-
ningen. Beräkningarna grundas på data för tidsperioden 84/85 och framåt.
Säsongen delas i 12 månaders perioder från juli till juni.
Avkommans rastillhörighet bestäms enlig följande schema:
Fader ras Moders raskombination
SRB SRBxSRB,
Beräkningarna av avelsvärde görs inom ras med BLUP-farmodell. Modellen tar hän-syn till effekter av:
Krav för officiell publicering av avelsvärdet är 70 effektiva döttrar.
Dotterfruktsamhet
Gemensam Nordisk Avelsvärdering (NAV) 2005 -
Nedanstående text gäller svenska avelsvärderingen före NAV Avelsmålet för dotterfruktsamhet är bättre brunststyrka, kortare tomperiod, färre in-seminationer och färre fruktsamhetsstörningar. En kviga/ko som är lätt att få dräktig och som snabbt kommer i brunst efter kalvning ger lägre kostnader för fruktsamhets-behandlingar, semineringar och tomdagar. En fruktsamhetsbehandling kostar i ge-nomsnitt ca 700 kr och nedsatt fruktsamhet är orsaken till utslagning av ca 25% av alla kor, 30-dagars förlängt kalvningsintervall innebär ca 300 kr i minskade årsin-komster och en extra seminering kostar ca 500 kr. Dotterfruktsamheten mäts i antal inseminationer/serie, brunststyrka samt antal dagar mellan kalvning och första inseminering. Separata avelsvärden beräknas för kvigor, första kalvare och andra kalvare för de tre egenskaperna. Dessa värden vägs sam-man med vikter till ett fruktsamhetsindex. Anledningen till att de tre grupperna värde-ras var för sig är att fruktsamhet som kviga och ko ur genetisk synvinkel är olika egenskaper. En tjur kan alltså ha ett bra värde för fruktsamhet baserat på kvigor och ett dåligt för kor eller tvärtom. Brunststyrkan bedöms i fem klasser: 1-5 där 1 = mycket svaga; 5 = mycket starka. Det samlade avelsvärdet uppfyller målet färre inseminationer per serie, starkare brunststyrka och minskat antal dagar mellan kalvning och 1:a inseminationer. Förkorrigeringar utförs innan beräkningarna av avelsvärdet startar. Dubbelinseminationer räknas som en insemination. Serier med 6 eller 7 inseminatio-ner behandlas i beräkningarna som 5 inseminationer. Serier med brunstsynkronise-ring utesluts, liksom serier med mer än 7 inseminationer. Beräkningarna grundas på tre serier: kvigor, 1:a och 2: laktationer. Korna skall ha kalvat minst 150 dagar innan beräkningsdagen och senaste inseminationen skall ha skett minst 60 dagar innan beräkningsdagen. Om brunststyrkan inte har bedömts sätts den till normal brunststyrka, vilket beteck-nas som tydlig brunst. Avkommans ras definieras som: Fader ras Moders raskombination SRB SKB, SRB, SLB, SRBxSKB, SKBxSRB, SLBxSKB,SKBxSLB SJB,SRB, SLB, SRBxSLB, SLBxSRB, SJBxSRB, SRBxSJB, SJBxSLB, SLBxSJB Avelsvärdet beräknas med BLUP-farmodell med släktskapsinformation om tjurens far och morfar. Modellen korrigerar för effekter av: • Bruksbesättning*år definierat som 1:a insemination för kvigor och år för aktuell kalvning för kor (året räknas från juli till juni). • År*månad för 1:a insemineringen för kvigor och kalvning för kor. Avelsvärdena grundas på data från kvigserier och 1:a och 2:a laktationsserier från och med oktober 1982. De genetiska standardavvikelserna är: Arvbarheter redovisas på diagonalen i tabellen nedan. De genetiska korrelationerna för SRB, SKB och SJB finns ovanför och för SLB under diagonalen. En genetisk kor-relation innebär att det finns ett ärftligt samband mellan egenskaperna. 1. Antal ins. Kviga
2. Antal ins. 1:a lakt.
3. Antal ins. 2:a lakt.
4. Brunststyrka kviga
5. Brunststyrka 1:a lakt.
6. Brunststyrka 2:a lakt.
7. Antal dag, 1:a lakt.
8. Antal dag, 2:a lakt.
0,60 0,99 0,03

Det erhållna värdet vägs samman med avelsvärdet för fruktsamhetsstörningar och
ger då ett avelsvärde för dotterfruktsamhet. Vid sammanvägningen används följande
vikter för avelsvärdenas avvikelse från 100.
SRB, SKB & SJB = Dotterfruktsamhet x 0,85 + Fruktsamhetsstörningar x 0,35
SLB = Dotterfruktsamhet x 0,80 + Fruktsamhetsstörningar x 0,35
För att publiceras officiellt krävs det för SRB och SLB minst 70 effektiva döttrar i kvig-
serien och för SKB och SJB minst 20 effektiva döttrar. När det gäller avelsvärden för
enskilda egenskaper gäller samma antal effektiva döttrar utom för 2:a laktationsserien
där det krävs minst 50 effektiva döttrar för SRB och SLB, samt minst 10 effektiva dött-
rar för SKB och SJB.
Kalvningsindex för far och morfar
Större djur kan leda till en ökad frekvens av kalvningssvårigheter och dödfödslar.
Problemen kan orsakas av att tjuren ger en stor kalv eller döttrar med trånga foster-
vägar. En dödfödd kalv värderas till ca 500 kr och en svår kalvning till i genomsnitt
750 kr. Kalvningsindex som far ger information om tjurens förmåga att ge livskraftiga
kalvar. Kalvningsindex som morfar värderar tjurens förmåga att ge kvigor som föder fram levande kalvar. Vid avelsvärderingen används dödfödslar och kalvningssvårig-heter vid enkelkalvningar vid 1:a kalvningar. För att kalvningen skall användas skall dräktighetsperioden vara mellan 256 och 304 dagar. Tvillingkalvningar noteras men tas inte med i värderingen eftersom denna typ av kalvning alltid innebär större risker. Kornas rastillhörighet: Kons fars ras Kons mors ras SRB Avelsvärderingen grundas på data från och med juli 1982. Säsongen delas från 1 juli till 30 juni. Innan data används i beräkningarna utförs förkorrigeringar för att få registreringarna jämförbara. Icke könsbestämda kalvar fördelas slumpmässigt på kön, 30% som kvi-gor och 70% som tjurar eftersom 85% av de icke könsbestämda kalvarna är dödföd-da och dödfödselfrekvensen är dubbelt så stor hos tjurkalvarna. Som dödfödd räknas kalvar som föds fram döda eller dör inom 24 timmar. Avelsvärdet beräknas med BLUP-far-morfarmodell. Modellen korrigerar för effekter av: • Besättning*år, där år är inkalvningsår (juli-juni) och besättningen den bruksbe- • Moderns ras, definierat som kons mors ras • Inkalvningsålder, delas i månader där lägsta är 20 och äldsta är 36 månader • Morfar, alltså vilken tjur som är morfar till kalven och far till kon Genetiska standardavvikelser och arvbarheter, förutsatt att den genetiska korrelationen mellan far och morfars effekten är noll. Avelsvärdenas avvikelse från 100 för dödfödslar - far och kalvningssvårigheter- far vägs samman med följande vikter till Kalvningsindex - far. Ras Dödfödslar, Avelsvärdenas avvikelse från 100 för dödfödslar- morfar och kalvningssvårigheter - morfar vägs samman med följande vikter till Kalvningsindex - morfar. Ras Dödfödslar,
Krav för officiell publicering av avelsvärdet är 100 kalvningar för SRB, SKB och SJB.
För SLB är kravet 80 kalvningar.
Överlevandetal
Överlevandetal är ett avelsvärde för tjurens förmåga att producera livskraftiga döttrar.
Avelsmålet är längre livslängd som leder till minskat behov av rekrytering. Värdet
grundas på andelen döttrar som kalvat 4 gånger eller fler. Vid färre kalvningar sker
förkorrigeringar. Korna måste ha kalvat en gång för att komma med. Registreringar
från och med oktober 1982 är med i beräkningarna. Avelsvärdet korrigeras inte för
andra egenskaper.
Förkorrigeringar:
Överlevnaden registreras som en 0 –1 variabel, antingen har kon kalvat 4 gånger
eller fler eller inte. De kor som kalvat 1 gång men inte 4 befinner sig på väg och det
kommer att ta lång tid att få en avslutad period. Därför beräknas även överlevandetal
för 2:a och 3:e kalvning. För att bli godkända för avelsvärdering måste kon ha kalvat
en gång. För att vara med i avelsvärderingen för 2:a kalvning ska ett antal dagar för-
lutit efter 1:a kalvningen eller förstås en andra kalvning. Kor som inte hunnit kalva en
andra gång men fortfarande är aktiva ingår med ett lägre värde än 1. Värdet baseras
på andelen kor som kalvar 2 gånger.
Principen är ungefär likadan för att ingå i avelsvärderingen för 3:e kalvning. I det fallet
ska ett bestämt antal dagar ha förflutit efter 1:a-kalvningen eller om även en andra
kalvning hunnits med ska ett bestämt antal dagar ha förlutit efter 2:a kalvningen eller
en tredje kalvning sak ha inträffat.
Slutligen för att räknas in i gruppen 4 kalvningar ska kon ha 1 kalvning + ett antal da-
gar eller 2 kalvningar + ett antal dagar eller 3 kalvningar + ett antal dagar eller en
fjärde kalvning.
Aktiva kor som inte kalvat vid respektive mätperiod får ett värde som är lägre än 1.
De ingår alltså med lägre vikt än en ko som verkligen har kalvat aktuell kalvning
Avelsvärdet beräknas med BLUP-farmodell. Modellen korrigerar för effekter av:
• År*besättning, där år definieras som inkalvningsår 1:a kalvning från juli till juni • Inkalvningsmånad, som delas i 12 klasser • Inkalvningsålder i månader, lägsta tillåtna ålder är 22 månader och högsta till- • Tjurgruppering enligt ålder och ursprungspopulation • Släktskapsmatris med far och morfar används Arvbarheten är 0,06. De genetiska standardavvikelserna är 0,1122 för alla avelsvärden. Genetiska korrelationer ovanför diagonalen och fenotypiska under diagonalen 2:a
Fenotypiska medeltal
Andelen kor som kalvar 2 gånger är ca 75 %, ca hälften av korna kalvar 3 gånger och
andelen kor som kalvar 4 gånger är ca 30 %.
Genetiska jämförelsegrupper: Basgrupper
Basgrupperna är för 2:a kalvning 1995 - 1997, för 3:e kalvning 1994 – 1996 och för
4:e kalvning 1993 - 1995
Kravet för officiell publicering av avelsvärdet är minst 50 effektiva döttrar med avslu-
tade mätperioder.
Avelsvärden för bruksegenskaper Gemensam Nordisk Avelsvärde-
ring (NAV) 2005 -
I bruksegenskaperna ingår exteriöregenskaper samt lynne och mjölkbarhet. De
egenskaper som värderas har stor betydelse för kons funktion, hållbarhet och hanter-
ing.
Döttrarnas exteriöra delegenskaper beskrivs på en linjär skala mellan 1 och 9. Des-
sa värden ligger till grund för tjurens respektive kons avelsvärden. Exteriörbeskriv-
ningar är också ett bra verktyg för att optimera avelsarbetet i en besättning. Auktori-
serade exteriörbedömare gör en linjär bedömning av varje egenskap. Egenskapen
beskrivs utifrån hur den ser ut vid bedömningstillfället. Korrigeringar görs sedan i
samband med avelsvärderingen. 1:a laktationskor exteriörbeskrivs 30-270 dagar ef-
ter kalvningen. Vid exteriörbeskrivningen registreras 5 mätta, 21 linjärt bedömda och
2 skötselegenskaper. Dessutom registreras ett antal sekundäregenska-
per/anmärkningar avseende kropp-/ben- och juveregenskaper.
För dessa egenskaper beräknas avelsvärden genom BLUP-djurmodell. Avelsvärdena
grundas på data från kalvningar från och med 1993.
I beräkningarna korrigeras för:
• Bedömare*år, där år definieras som inkalvningsår (juli-juni) • Inkalvningsålder, i månader där lägsta tillåtna ålder är 21 månader och högsta • Bedömningsmånad, totalt 12 månader • Laktationsstadium, 8 klasser i 30 dagars intervall • Besökstid, antal timmar efter mjölkning som bedömningen sker (10 klasser) I bedömningen skiljer man svensk och utländsk härkomst inom kön. Arvbarhet Genetisk Arvbarhet Genetisk Arvbarhet Juverligament 0,60 0,15 0,60 0,15 0,60 0,15 Juverdjup Spenplacering 1,06 0,20 1,06 0,20 1,06 0,20 Grupp 4 Juverbe-
Exteriör
När avelsvärden är beräknade för varje enskild egenskap bildas egenskapskomplex-
en kropp, ben och juver. Dessa komplex består av sammanvägda avelsvärden för ett
urval av exteriöra egenskaper. Med enskilda avelsvärden och rasens medeltal för respektive egenskap beräknas absolutvärden för avelsvärdet, där rasmedeltalet sätts till 100. För varje egenskap har ett optimum bestämts. Avvikelser från optimum är alltid negativa. Dessa avvikelser multipliceras med ett vägningstal och sedan summe-ras avvikelserna. Ett sammanvägt avelsvärde för kroppsegenskaper beräknas där kropp bidrar med 30%, ben med 30% och juver med 40%. Egenskaper som registreras i de olika komplexen: Kropp Ben Juver Korshöjd Hasvinkel Bröstbredd Fotvinkel Bakjuverbredd Kroppsdjup Haskvalitet Juverligament Korsbredd Anmärkning Vid beräkningen av sammanlagt avelsvärde används följande formel: A + B = Av Σ -1,0 x |Opt. – Av| x Vikt = Sammanvägt avelsvärde. A = Avelsvärde i absoluta tal för enskild egenskap Kroppskomplexets medeltal mar-2006 (SKB jan-2003), optimum och vikt: SRB (antal obs. = 63306) SLB (antal obs. = 56565) SKB (antal obs. = 1357) Benkomplexets medeltal mar-2006 (SKB jan-2003), optimum och vikt: SRB (antal obs. = 63306) SLB (antal obs. = 56565) SKB (antal obs. = 1357) Juverkomplexets medeltal mar-2006 (SKB jan-2003), optimum och vikt: SRB (antal obs. = 63306) SLB (antal obs. = 56565) SKB (antal obs. = 1357)
Hanteringsegenskaper
Uppgifter om hur djuren är att hantera får man fram genom frågor till djurägaren. Det
är kons egenskaper i förhållande till övriga kor i besättningen som är intressant. Det
är först då som tjurens inflytande kan bedömas.
Mjölkbarhet
Mjölkbarhet är ett mått på kons förmåga att släppa ned mjölk och bli urmjölkad. Den
graderas från 1 (långsam, trögmjölkad) till 9 (snabb, lätt att mjölka ur).
Lynne
Lynne, temperament och hanterbarhet graderas från 1 (mycket nervös) till 9 (mycket
lugn).
Tjurindex
Tjurarna står för ca 75 % av inflytandet på avelsframstegen eftersom intensiteten i
urvalet är större och avelsvärdena för tjurarna är mycket säkrare än för korna. Orsa-
ken till detta är de stora avkommegrupperna som ligger till grund för värderingen av
tjurarna.
En tjur kan få tusentals avkommor/år fördelat många olika besättningar. Kon får nor-
malt bara en avkomma/år i sin bruksbesättning, vilken avelsvärderingen grundas på
tillsammans med registreringar från henne själv. Vissa kor får dock flera avkommor
per år och i olika besättningar genom embryotransfer. Antalet avkommor är fortfaran-
de blygsamt i förhållande till tjurarna.
Tjurindex beräknas 10 gånger per år ( varje månad utom juli, sep).
Tjurindex är sammansatt av avelsvärden för produktion, hälsoegenskaper och bruks-
egenskaper.
Avelsvärdenas avvikelse från 100 vägs samman med följande vikter. Observera att vikterna är anpassade till relativtalens spridning på 10 enheter och att vikten på mjölkindex inte är 1 som tidigare. Detta för att bibehålla samma spridning på tjurin-dexet som före ändringen till spridning 10 på ingående relativtal: Tjurindex har per definition 0 som medeltal och 10 enheters spridning. De krav som finns för officiell publicering av avelsvärden för tjurar är: Avelsvärde 15 döttrar med full laktation och 15 effektiva döttrar alternativt 40 effektiva döttrar Minst 70 effektiva döttrar i kvigserien, Minst 20 effektiva döttrar, vid enskild 100 kalvningar för SRB, SKB och SJB, 80 kalvningar för SLB 100 kalvningar för SRB, SKB och SJB, 80 kalvningar för SLB Minst 70 effektiva döttrar som passerat 1:a laktationen het Effektiv avkomma: för att en tjurs egenskaper ska kunna värderas måste dess av-kommor kunna jämföras med andra tjurar. Detta kan göras då tjuren används i flera besättningar eller då flera tjurar används i samma besättning. Antalet effektiva av-kommor i en besättning är enligt den enklaste beräkningen: Antal effektiva avkommor = n – n2/N där n är antalet avkommor tjuren har i besättningen och N är alla tjurars döttrar i be-sättningen. Som framgår av formeln blir antalet effektiva döttrar störst om en tjur har en dotter i varje besättning. En mer avancerad beräkning som numera används generellt är antalet effektiva dot-terbidrag (edc) som även tar hänsyn till alla släktingars underlag. När ungtjurar avkommeprövas baseras avelsvärdena på data från ett antal avkom-mor. Hur många som brukar prövas för de olika egenskaperna redovisas här: Antal döttrar per ungtjur prövad i semin Produktion
Hälsa
Bruksegenskaper
Reslighet
Ben
Juver
Lynne och mjölkbarhet

Koindex
Ett samlat avelsvärde för kor, koindex beräknas på samma vis som tjurindex för tju-
rar.
Det är en parallell till tjurindex, då det innehåller samma egenskaper, har per defini-
tion medeltalet 0 och spridningen 6. Våren 2005 hade aktivt mjölkande kor +3 i me-
deltal.
Koindex beräknas med samma ekonomiska vikter som tjurindex. Vägningsfaktorerna
är beroende av informationsmängd och genetiska korrelationer mellan egenskaper-
na. Vid sammanvägningen delas korna in i tre grupper: kvigor, kor utan och kor med
exteriörbedömning.
För mjölkindex används kons eget avelsvärde, om hon har ett sådant. Annars an-
vänds härstamningsindex för mjölkproduktion. För kropp, reslighet, ben, juver och
lynne används kons eget avelsvärde om hon är exteriörbedömd och godkänd för
avelsvärdering. I annat fall används härstamningsindex.
För övriga egenskaper används fars och morfars avelsvärden för att beräkna ett här-
stamningsindex för respektive egenskap. Det sker med följande formel:
Kons härstamningsindex = 0,50 x fars avelsvärde + 0,25 x morfars avelsvärde
Någon av far eller morfar skall ha ett avelsvärde för kalvningsindex far, och kalv-ningsindex morfar, dotterfruktsamhet, sjukdomsresistens mastit och sjukdomsresi-stens övriga sjukdomar. Avelsvärdenas avvikelse från 100 sammanvägs med följande vikter för de olika ra-serna och grupperna inom dem. Observera att vikterna är anpassade till relativtalens spridning på 10 enheter och att vikten på mjölkindex inte är 1 som tidigare. Detta för att bibehålla samma spridning på koindexet som före ändringen till spridning 10 på ingående relativtal : Sjukdomsresistens, övriga sjukdomar 0,05 0,03 0,03 Överlevandetal Sjukdomsresistens, övriga sjukdomar 0,05 Sjukdomsresistens Övriga sjukdomar 0,08 Sjukdomsresistens Övriga sjukdomar 0,08 Internationell avelsvärdering – INTERBULL

Användningen av artificiell insemination med frusen sperma öppnade möjligheten att
använda tjurar i avel internationellt. Den ökade internationella handeln inte bara med
sperma utan också med embryon och levande djur har skapat ett behov av att kunna
jämföra djur från olika länder. Problemet är att avelsvärden från olika länder inte är
jämförbara. Varje land har sin egen metod för genetisk värdering. Avelsmålen skiljer
mellan länderna och miljön kan skilja mycket. En internationell värdering är betydel-
sefull eftersom internationell användning av djur kan innebära en ökad genetisk
framgång. En internationell genetisk värdering gör det möjligt för intresserade länder
att utnyttja de individer i avel som har de bästa förutsättningarna i deras miljö.
International Bull Evaluation Service (Interbull) grundades 1983 i Uppsala. Inter-
bull Center där sekretariat, personal och beräkningsutrustning finns placerades i
Uppsala. Det är en organisation som har ansvar för att utveckla standardiseringen av
internationell genetisk värdering av tjurar. Drygt 40 medlemsländer (2008) samarbe-
tar för att göra ländernas nationella genetiska värderingar jämförbara med varandra.
I dagsläget gör Interbull en internationell genetisk värdering av:
Denna värdering sker tre gånger per år, i januari, april och augusti.
Två gånger om året (i maj och september) genomförs testkörningar. Vid dessa tillfäl-
len kan ny metodik eller nya modeller introduceras.

Interbulls värderingsprocess

Interbulls värderingsprocess genomförs i följande steg:
• Inrapportering av avelsvärden från medlemsländerna • Skattning av genetiska parametrar (sker i testkörningen) • MACE - Multiple Across Country Evaluation. • Återrapportering av avelsvärden till medlemsländerna De länder som deltar i den internationella värderingen gör en nationell avelsvärdering enligt landets normer. Tjurarnas avelsvärden rapporteras till Interbull. Dessa avels-värden kontrolleras och bearbetas. Deregression innebär att de inrapporterade avelsvärdena återskapas till något som liknar de ursprungliga fenotypiska data. Ut-ifrån dessa kan sedan den internationella värderingen genomföras. För mer informa-tion se Interbulls hemsida http://www.interbull.org När Interbull via MACE har gjort den internationella avelsvärderingen rapporteras avelsvärdena tillbaka till medlemsländerna. Till varje land rapporteras avelsvärdena uttryckta på det aktuella landets skala och mot dess genetiska bas. Landets repre-sentant hämtar resultaten i form av ett tjugotal olika filer från en ftp-server. De kom-primerade filerna packas upp och läses in med hjälp av olika pc-program (tex SAS) och editorsprogram. De program som används vid inläsningen måste förändras varje gång det sker någon förändring från Interbull (tex nytt land, ny egenskap, ny parame-ter). Resultatet från MACE editeras avseende identiteter och information kring avels-värdena. Avelsvärden för mjölk, fett och protein vägs samman till mjölkindex. Avels-värden för fetthalt och proteinhalt beräknas. Enskilda exteriöravelsvärden vägs ihop till kombinerade index enligt svenskt avelsmål. En rad olika listor konstrueras tex rangordning för mjölkindex inom land, tvärsöver länder och för importer till Sverige. Denna rankning gäller bara i det land som gjort rankningen. Listorna skapas i Excel och skickas ut till ett stort antal mottagare hos husdjursföreningar, tjurcentraler, pri-vatimportörer, Sveriges Lantbruksuniversitet m fl. Listorna konverteras också till pdf-filer vilka publiceras på Svensk Mjölks hemsidor. Det är det enskilda landet som har ansvar för publiceringen av värden och rankningen. En viktig del i bearbetningen av resultatet är uppdateringen av databasen så att importtjurarnas nya avelsvärden an-vänds i avelsverksamheten, exempelvis i döttrarnas koindex. Resultatet från den internationella avelsvärderingen tillrättaläggs och sänds till ko-databasen där de används i program för uppdatering av tjurregistret.

Source: http://www.sweebv.info/Dokument/Avelsv%C3%A4rdering%20versionVIII.pdf